Därför stannar erfarna sjuksköterskor kvar i yrket

Fungerande scheman, rättvis lön, bra relationer och en chef som jobbar tillitsbaserat får sjuksköterskor att stanna kvar i yrket. När de motiverande faktorerna saknas ökar risken för att sjuksköterskor slutar, enligt en ny studie.

Text: Maja Lundbäck

Beslutet att lämna sjuksköterskeyrket föregås ofta av en längre tids nedåtgående spiral. Att många sjuksköterskor slutar varje år – och byter yrke är välkänt, liksom att många inte arbetar heltid och att stress är ett omfattande problem.

– Redan 2002 noterade man i Afa-försäkrings sjukskrivningsregister att långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa hade ökat kraftigt. Mina femton år av forskning visar att det är en stressig miljö, säger Ann Rudman, docent i vårdvetenskap vid Högskolan Dalarna.

Det är tufft i vården. Det ställs höga krav, både kvantitativt, kognitivt och emotionellt, menar Ann Rudman.
– Om man har ett bra stöd klarar man de höga kraven till en viss gräns, men inte hur länge som helst.

I en ny studie undersöker hon tillsammans med Anna Hörberg, lektor i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, hur man ska få fler att stanna i yrket. Studien bygger på enkätsvar från erfarna sjuksköterskor med 11, 13 respektive 15 år i yrket, som svarat på en enkät runt årsskiftet 2017/2018.

– Det är viktigt att ta ett helhetsgrepp. Genom att vända oss till erfarna sjuksköterskor kan vi hitta nyckelfaktorerna, som får dem att stanna – eller sluta, säger Anna Hörberg.

I studien valde de att titta på tre saker: vad som får sjuksköterskor att fundera på att sluta, varför sjuksköterskor lämnar yrket, liksom vad som motiverar dem att arbeta kvar under många år.

Det är inte första gången som dessa sjuksköterskor svarar på enkäten. Dessa 4000 individer, har följts inom ramen för ett stort forskningsprojekt, LUST, ända sedan de gick på sjuksköterskeprogrammet. Den första gruppen fick sin första enkät 2002.

– Man lär sig mycket genom att följa samma sjuksköterska över tid. Vi kan gå tillbaka och titta på hur en person svarade på samma fråga tidigt i karriären – och vi kan titta på konsekvenser av tidig stress till exempel, säger Ann Rudman, som har arbetat med LUST sedan 2007.

I den här studien har forskarna analyserat hur deltagarna har svarat på tre öppna frågor: Vad motiverar dig över tid? Om du tänker på att sluta – varför gör du det? Om du har slutat – varför gjorde du det? 29 av deltagarna valde att svara på samtliga tre öppna frågor, 338 personer svarade på två frågor och 779 sjuksköterskor svarade på en av frågorna.

Efter att ha analyserat de öppna svaren kom forskarna fram till att faktorer som sjuksköterskorna sa motiverade dem kunde delas in i fyra områden: organisation, arbetsuppgifter, relationer och uppskattning. Dessutom kunde forskarna konstatera att de som funderade på att sluta eller redan hade slutat också nämnde faktorer som kan kategoriseras in i exakt samma fyra områden.

– På så sätt kunde vi se att brist på motivationsfaktorer är kopplade till tankar på att sluta och även att lämna yrket, säger Anna Hörberg.

En femte faktor – hälsa – eller snarare ohälsa, nämndes som viktig av personer som slutat eller funderade på att göra det. De som ofta tänker på att sluta nämnde att de var rädda för att bli sjuka av stress om de stannade kvar. Även sömnbesvär nämndes.

Ingen nämnde hälsa som motiverande faktor för att arbeta kvar.

– Så länge man mår bra tar man kanske hälsan för given, menar Anna Hörberg.

Organisatoriska frågor handlar till exempel om möjligheten att styra över scheman och arbetstider. De som tänker på att sluta tyckte att arbetstiderna gick ut över privatlivet, eller att de hade små möjligheter att styra över schemat.

– Flera nämnde att de var rädda för att bli utbrända eller få bestående sömnproblem om de inte slutade. Detta borde vara en wake up-call för chefer. Man ska komma ihåg att det här är människor som faktiskt har valt det här yrket och tycker om det, säger Anna Hörberg.

Vilka arbetsuppgifter man har påverkar motivationen starkt, enligt enkäten. Erfarna sjuksköterskor tycker att det är motiverande när de upplever att de har utrymme att bedriva god vård och när de känner att de har en chef som inte är inne och detaljstyr.

– De som funderar på att sluta och de som faktiskt lämnar yrket nämnde att jobbet kan vara emotionellt och socialt dränerande, de kände att deras kompetens inte utnyttjades på rätt sätt, förklarar Anna Hörberg.

Hur relationerna ser ut på arbetsplatsen kan, enligt enkäten, påverka hur tuffa scheman man står ut med. En accepterande kollegial kultur och en arbetsplats där man vågar säga till när något går fel, nämndes också som viktigt. De som hade slutat nämnde hierarkiska strukturer som problematiska.

Att känna uppskattning gör också att man känner sig motiverad. Lönen är viktig, liksom att känna sig uppskattad av chefen. Ett personligt ledarskap är också motiverande, enligt enkäten. Även de som ofta tänker på att sluta nämnde lönen som en viktig faktor, en del nämnde en chef som inte verkar se dem.

Anna Hörbergs och Ann Rudmans slutsats är att det inte finns en enskild faktor som får sjuksköterskor att lämna yrket – och inte en enskild faktor som motiverar dem till att stanna.

– Det är viktigt att förstå att alla dessa fyra, fem faktorer hänger ihop, men det är bättre att ta tag i en av de här faktorerna än ingen alls, säger Ann Rudman.

Cheferna bör undersöka engagemanget i gruppen – innan det är för sent, menar hon.
– Det som kom fram massivt i vår studie var att sjuksköterskor så gärna vill stanna.