Aktuellt

Kommun och akademi i samverkan

Akademi och kommun i samverkan

Samverkansmodellen ger nya forskningsmöjligheter. Foto: Johan Wingborg

Nära vård-reformen innebär att större ansvar läggs på primärvården. För att hantera omställningen har Göteborgs stad stärkt sin samverkan med universitetet.

Text: Tim Andersson

I Göteborg har kommunen och universitetet stärkt sin samverkan genom att Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen (ÄVO) och institutionerna för vårdvetenskap och hälsa, socialt arbete och neurovetenskap och fysiologi på Göteborgs universitet undertecknat en överenskommelse. Den omfattar flera samverkansområden, som utbildning, verksamhetsintegrerat lärande och forskning.

Syftet är att stå bättre rustade inför framtidens utmaningar, inte minst i form av en åldrande befolkning: När allt färre ska vårda allt fler, och dessutom i högre utsträckning utanför sjukhusen, krävs innovativa och evidensbaserade lösningar och arbetssätt.

Ur kommunens perspektiv handlar det dock också om att göra sig själv till en attraktiv arbetsgivare.

– Människor måste vilja söka sig till den kommunala hälso- och sjukvården, och då krävs det möjlighet till kompetensutveckling. Om man går en specialistutbildning och sedan får vara med och utveckla verksamheten utifrån sin nya kompetens kommer man både att bidra till en bättre vård och tycka att det är roligt på jobbet, säger Ramona Schenell, utvecklingsledare för forskning och utveckling i Göteborgs stad samt adjungerad lektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet.

Samverkansmodellen skapar dessutom nya akademiska karriärmöjligheter för till exempel sjuksköterskor. Forskning inom hälso- och sjukvården har traditionellt bedrivits inom den regionala vården, men i Göteborgs stad bygger man nu upp en egen forskningsmiljö, utifrån primärvårdens behov.

– Nu kan sjuksköterskor i kommunen också doktorera, och samtidigt jobba kvar inom verksamheten. Man behöver alltså inte sluta i kommunen och gå över helt till universitet.

Ett av forskningsprojekten som man driver tillsammans med Göteborgs universitet rör ett ganska nystartat så kallat akademiskt vård- och omsorgsboende, Silvergruvan. Det ska vara en mötesplats för de boende, deras närstående, personalen, studenter och lärare från universitetet.

– Det är en testbädd där man utvecklar saker tillsammans. Nu startar vi upp en utbildningsmodul, som tar emot fler studenter än en vanlig enhet, och utvecklar nya pedagogiska metoder.

Ett annat projekt på Silvergruvan handlar om att ta fram en modell för att boende och personal lätt ska kunna planera och genomföra förbättringar i verksamheten tillsammans. Det kommer liksom arbetet med studentmodulen att följas av forskning.

Ett annat viktigt område i samverkan mellan universitetet och kommunen är utbildningarna.

– Vi ställer om sjuksköterskeutbildningen mer mot nära vård, för att anpassa den till där vården framåt alltmer kommer att bedrivas – i hemmet eller på vård- och omsorgsboendet, berättar Inger Jansson, klinisk lektor från Göteborgs universitet, som samverkar med Göteborgs stad på tjugo procent av sin tjänst.

Det handlar om att brett få in det kommunala perspektivet, poängterar hon.

– Hur bedriver man sjukvård hemma, i en miljö som inte är avsedd att bedriva sjukvård i? I dag lär man sig mer om sjukvården i en sjukhusmiljö. Vad är patientsäkerhet i hemmet? Där finns helt andra patientsäkerhetsrisker.

På Kliniskt träningscentrum (KTC) på Göteborgs universitet finns nu en adjungerad sjuksköterska från Göteborgs stad på 20 procent, berättar Inger Jansson.

– Hennes uppdrag är att stödja utbildningen så att vi verkligen utbildar mot den kommunala vården, där vi även har en hemmiljö att träna i. Sjuksköterskan kan också ta med sig den senaste evidensen ut i kommunen för hur man gör olika moment på bästa sätt. Det ska vara win-win från båda håll.

Vilka utmaningar finns det då med den här samverkan i Göteborg? Ramona Schenell efterfrågar fler kombinerade uppdrag, det vill säga personer som fördelar sin arbetstid mellan universitet och kommun. Inger Jansson håller med.

– Mot slutenvården har jag bara på min institution över tjugo kollegor som har olika former av kombinationsavtal med sjukhuset, medan jag är den enda mot den kommunala vården. Det är superviktigt att vi blir fler, eftersom alltmer av sjuksköterskans arbete sker i den kommunala vården.

Publiceringsdatum: