Internet både hjälper och stjälper i primärvården

I dag anses eHälsotjänster vara ett självklart komplement till fysisk sjukvård. Anna Sjöström har tagit reda på om patienterna verkligen har förutsättningar att använda tjänsterna på ett meningsfullt sätt.

Text: Jenny Ryltenius

Vad har du forskat på?

Jag har forskat på vilka förutsättningar patienter i primärvården har när det gäller att använda internet för att få hälsoinformation. Det handlar både om sökningar på internet och hur de använder eHälsotjänster. Jag har även intervjuat distriktssköterskor om deras erfarenheter.

Hade patienterna god eHälsolitteracitet?

Generellt uppgav primärvårdspatienterna god hälsolitteracitet och stark tilltro till den digitala sekretessen. Det fanns dock utmaningar, till exempel när det gällde patienternas motivation att använda digital teknik och uppfattningen att eHälsotjänsterna inte passade just deras behov. Attityden att eHälsa inte var användbart eller viktigt och högre ålder var ofta kopplat till lägre eHälsolitteracitet.

Vad var distriktssköterskornas erfarenhet?

De var i grunden var positiva till internetinformation men upplevde att fritt googlande kunde orsaka förvirring hos patienterna och ge felaktig information. Även om informationen var tillförlitlig kunde det vara svårt för patienterna att tolka och använda informationen. Fritt googlande kunde även ge obefogad oro och skapa konflikt gällande diagnos/behandling.

En studie handlar om patientens upplevelser av COVID-information, vad såg du där?

Ja, jag intervjuade patienter med typ 2 diabetes tre månader efter pandemins start. Jag såg att de påverkades starkt emotionellt av den massiva mängden information på nyhetssajter och sociala medier. Efter ett tag utvecklade de dock strategier som att begränsa sin skärmtid, bestämma sig för att lita på myndighetsinformation, diskutera information med sin omgivning samt helt enkelt lita på sitt sunda förnuft.

Vad kan primärvården lära av dina resultat?

Att det är viktigt att prata med patienterna om inhämtad hälsoinformation från internet och användning av eHälsotjänster så att man kan identifiera eventuella hinder för patientens eHälsoanvändning, men också att man kan hänvisa till tillförlitliga källor.