Unga navet i projekt mot psykisk ohälsa

Var fjärde ung vuxen har besvär med ängslan, oro och ångest. Nu testas en ny metod för att förbättra ungas psykiska mående i några skolor i Stockholm.

Text: Lotta Engelbrektson

Trots att det materiella välståndet ökar över hela världen drabbas allt fler unga av psykisk ohälsa. De riskerar att fortsätta må dåligt även i vuxen ålder och hamna i en beroendeproblematik med tobak, alkohol och droger.

I ett treårigt projekt, som koordineras av Karolinska Institutet, ska en metod som används för att förbättra ungas psykiska hälsa i Chennai i Indien, Nairobi I Kenya och Bogota i Colombia nu utvärderas för att se om den fungerar i andra delar av världen.

– Under nästa år testar vi modellen samtidigt i Stockholm och i Kapstaden, berättar Stefan Swartling Peterson, professor vid institutionen för global folkhälsa på KI.

YiPEE, Youth co-Production for sustainable Engagement and Empowerment in health, är ett flerländerprojekt som inspirerats av den globala organisationen CitiesRise metod för att förbättra mental hälsa och välbefinnande. Finansieringen av YiPEE på 3,7 miljoner euro kommer från EU:s Horizon-program.

– Det vi formellt vill göra är att vetenskapligt utvärdera skolmodellen för att undersöka hur flyttbar och genomför den är, säger Stefan Swartling Peterson.

Tanken bakom metoden är att unga, med stöd av lokala organisationer, ska hjälpa varandra. De får prata om känslor, stress och hur de kan bibehålla en god psykisk och fysisk hälsa upp i vuxen ålder. Ungdomarna får lära sig att ha koll på sig själva och varandra och får kunskap om vart de kan vända sig om vid en eskalerande situation.

– Det finns massor av kunskap om mental hälsa som man enkelt kan lära ut och mycket kan unga göra själva. Vi resonerar som så att det är de som har mest kompetens och kunskap om sig själva, säger professorn.

Metoden som har utarbetats av CitiesRise i Indien har varit uppskattad och anses ha god effekt på ungas välmående. Däremot har den inte utvärderats ur ett folkhälsoperspektiv tidigare.

Nu pågår samtal med några organisationer i Stockholm för att införa modellen på prov under de närmsta två åren, under forskarnas överinseende.

– Vår idé är att modellen ska tillämpas utanför skoltid, i samband med andra fritidsaktiviteter. Vi vill vara någonstans där ungdomarna redan gör något lustfyllt, som i en musik- konst- eller idrottsverksamhet, säger Stefan Swartling Peterson.

Egentligen är det ingen raketforskning som ska läras ut, menar han. Mer ett slags ABC i mental hälsa som förhoppningsvis ska öka deltagarnas självkännedom. Målgruppen i det svenska projektet är tonåringar i åldrarna 12 till 15 år. Det betyder att det är högstadieskolor som berörs och skolsköterskorna kommer att delta i olika workshops. Förhoppningen med metoden är att den ska inbjuda till ett öppet samtalsklimat, som ska uppmuntra ungdomar att prata med varandra om de mår dåligt.

– Det unika med det här är att vi har ett nätverk av unga människor som ska vara involverande i både utvecklingen och själva genomförandet av programmet. Därefter hoppas vi att de ska sprida sina erfarenheter under resans gång, säger Stefan Swartling Peterson.