Kan ”långlevnadsgenen” hjälpa honom bli över 100 år?

Det går att bromsa åldrandet. Motion, näringsrik mat och förebyggande vård kan bidra till att människor lever längre med hälsan i behåll. Peter Ottsjö siktar på att bli 123 år.

Text: Lotta Engelbrektson

Peter Ottsjö vaknade inte en morgon med övertygelsen om att bli riktigt gammal. Tvärtom. Under en stor del av sitt liv har han kämpat med depressioner och självmordstankar. Periodvis har han levt väldigt nära döden.

– Men varje gång jag valde livet i stället, kände jag mig otroligt tacksam efteråt, säger han.

Peter Ottsjö tror att hans erfarenheter har gjort honom mer benägen än andra att grubbla över existentiella frågor. Medvetenheten om att han i sinom tid kommer att åldras och dö, som alla andra, har plågat honom.

– Det kommer alltså att finnas en framtida version av mig som inte får vara med längre. Det kan jag känna en sorg över, säger han.

Som journalist på tidningen Ny Teknik har Peter Ottsjö intresserat sig mycket för bioteknik och skrivit flera artiklar i ämnet. Han fascineras över hur den tekniska utvecklingen har ökat förståelsen för den mänskliga biologin. Att leva i (nästan) i en evighet är ingen utopi längre.

– Jag ville skriva en bok om forskningens framsteg på området och vände mig till ett förlag. De var intresserade, men ville att jag skulle använda mig själv som experiment, berättar han.

Ett stillasittande liv vid datorn och lite för mycket skräpmat hade gjort avtryck både på vågen och i spegeln. Peter kunde med egna ögon se att han inte personifierade hälsan själv. Ett blodprov visade också att han, trots att han bara var 43 år, närmade sig gränsen för diabetes.

Han, som vill skriva en bok om åldringsforskning, var själv på väg att bli gammal i förtid.

– Då började jag verkligen fundera på hur jag ville att mitt liv skulle se ut i framtiden. Vem ville jag vara som 74-åring?

För att kunna studera hur levnadsvanor påverkar livslängden skiljer forskarna på biologisk och kronologisk ålder. Den biologiska åldern mäter inte hur många år du har funnits i livet, utan kroppens funktion i relation till andra jämnåriga. Utifrån resultatet kan man sen säga något om hälsan och risken för sjukdom och död. Någon med underliggande sjukdomar till exempel, som cancer, diabetes, fetma eller hjärt- och kärlsjukdomar, antas ha kortare livslängd än den som är helt frisk. Oavsett vad siffrorna säger i passet.

– Vi tittar på stort som smått. Från personers funktioner och kognitiva förmågor till cellulära markörer som kan utläsas i ett DNA, säger Sara Hägg, som forskar om åldrande och är docent i molekylärepidemiologi på Karolinska Institute.

Måttet på biologisk ålder har studerats på alla möjliga sätt under senare år. För några år sedan publicerade Sara Hägg en studie som la ytterligare en pusselbit i den krångliga beräkningen. Genom att följa en grupp kvinnor och män från medelåldern in i ålderdomen undersökte Sara Hägg och hennes forskargrupp hur man kan kombinera flera markörer för ett mer tillförlitligt resultat.

– Det finns flera olika sätt att mäta biologisk ålder. Men det som är mest intressant just nu är epigenetik, som är starkt kopplat till åldrande, säger hon.

Epigenetik handlar om kemiska förändringar i våra DNA-molekyler som sker i takt med att vi åldras. Till skillnad mot en människas genom – alltså den statiska arvsmassan – är epigenomet dynamiskt. Det påverkas av vår miljö och förändras över tid. Metyleringen, alltså förändringen, har jämförts med rost som taggar våra gener och därmed påverkar vårt genuttryck.

Ju mer rost, desto äldre är våra kroppar.

– Bara genom att titta på mönstret kan vi säga hur gammal en person är och hur risken ser ut för olika sjukdomar. Epigenetik ger oss ett extra lager av information om patientens hälsotillstånd.

På sikt kan ett enkelt blodprov på vårdcentralen berätta för läkaren hur patientens biologiska åldrande ser ut. Om det går snabbare än förväntat kan läkaren ordinera preventiva åtgärder i god tid.

– Idag sysslar sjukvården med patienter som redan är sjuka. Poängen med att titta på biologiskt åldrande är att då går det att se sådant som sticker ut i ett tidigt stadium. Därmed kan åtgärder sättas in innan sjukdomen bryter ut.

Under arbetet med boken ”Evigt ung. Min och människans dröm om odödligheten”, gjorde Peter Ottsjö ett DNA-test. Han ville se vilka arvsanlag han hade som påverkade hans långlevnadsprojekt. Där kunde han bland annat avläsa att han inte hade förhöjd risk för att drabbas av Alzheimers sjukdom, men att han hade en benägenhet att drabbas av inflammationer i kroppen. En bonus, särskilt med tanke på planen att bli 123 år, var att han också hade en så kallad ”långlevnadsgen”. Det är en gen som med jämna mellanrum dyker upp på forskarnas radar när de studerar allt från jäst till rundmaskar och möss.

– Många tycker att ta den här typen av tester är läskiga, eftersom de inte vill veta vad som ska hända i framtiden. Men jag har levt så nära döden att jag inte är rädd för den. Jag vill veta, säger han.

Efter att ha genomgått alla vanliga tester, och några till, påbörjade Peter Ottsjö sin livsstilsförändring. Han började med att byta ut den vanliga maten mot vegansk kost och adderade fisk. Dessutom begränsade han sitt ätfönster och började med periodisk fasta. Allt enligt de senaste rönen han kunde läsa sig till.

– Det finns så många bud om hälsosam mat, så jag omformulerade budskapet till mig själv. Jag funderade på när, vad och hur mycket jag skulle äta för att må bra, berättar han.

Fysisk aktivitet stod näst på schemat. Att träna regelbundet är än så länge det bästa sättet att bromsa åldrandet. Det är alla forskare rörande eniga om.

– Om man ska ge några råd för att åldras hälsosamt landar man i de välkända. Motion och bra mat är de viktigaste, instämmer Sara Hägg.

Peter Ottsjö har också lagt till regelbundna kontroller av sin hälsa. Han mäter själv sitt blodtryck och sin sömn, och använder regelbundet en glukosmätare. Dessutom gör han täta hälsokontroller. Vid sidan om att hålla sin vikt och motionera, anser han det viktigast att veta vart det barkar hän.

– Vården idag är alldeles för reaktiv. Man måste bli sjuk innan man kan få hjälp. Det bästa sättet att förebygga sjukdomar är att åtgärda eventuella risker innan det går för långt, säger han

Att Peter har bestämt sig för att bli just 123 år, är halvt på allvar – halvt på skämt. När han skrev sin bok räknade han ut att år 2100 skulle han nå den aktningsvärda åldern av 123 år och därmed bli den äldsta människan som levat på jorden.

– Det var mest en kul grej. Men kanske tillhör jag den sista generationen som inte kommer vara med under nästa århundrade, säger han.

Det finns inget vackert med åldrande och död, menar Peter Ottsjö. Det spelar ingen roll hur många som säger att det är en naturlig process, han tycker ändå inte att vi ska acceptera den. Det finns goda skäl att ge människan en chans, säger han.

– Vi måste inte rationalisera döden bara för att den finns. Jag tycker att livet är fantastiskt och vill vara med så länge jag kan.