Krönika

Säker vård – en av kärnkompetenserna

Säker vård - en av kärnkompetenserna

Säker vård är en av kärnkompetenserna som är gemensamma för hälso- och sjukvårdens professioner och innebär kunskap om risker i vården samt att arbeta på ett sådant sätt att riskerna minimeras.

Den 17 september var utsedd av WHO till patientsäkerhetsdag i alla WHO:s 194 medlemsländer. Årets tema var ”Health Worker Safety: A Priority for Patient Safety!” ett temanamn som kändes självklart under den pågående pandemin.

Det är och har varit en stor utmaning och risk för infektioner, våld, stigma, stress, psykisk, etisk och emotionell påverkan för alla som har arbetat inom såväl äldrevård som hälso- och sjukvård. Det är alldeles självklart att säker arbetsmiljö för personal inom hälso- och sjukvård har betydelse för patientsäkerheten.

I Sverige hade 1 400 sjuksköterskor, i mitten av september, anmält arbetsskada på grund av Covid-19. Hur många sjuksköterskor som har avlidit i Sverige på grund av epidemin vet vi inte – GDPR sätter stopp för den typen av uppgifter – men enligt ICN har mer än 1 000 sjuksköterskor i världen avlidit till följd av Covid-19.

Under sommaren svarade jag tillsammans med en kollega vid Vårdförbundet på en enkät från ICN där de bland annat frågade hur många sjuksköterskor respektive vårdpersonal som blivit sjuka och hur många som avlidit. Många länder har svarat vilket måste betyda att de har andra system eller inte följer GDPR, därav siffran ovan om hur många sjuksköterskor som avlidit i världen.

Vi har också deltagit på flera webbinarier om Covid-19 och hört kollegor runt om i världen som har beskrivit ibland välfungerade strategier men tyvärr också fullständigt horribla situationer inom sina respektive länder.

Den 26 april publicerades en ledare i Journal of Advanced Nursing; Covid 19 – A message from Italy to the global nursing community. Flera professorer skrev gemensamt till världens sjuksköterskor att det fanns uppenbara och viktiga saker som världens sjuksköterskor behövde veta, bland annat:

• Att det är livsviktigt att personal har ordentliga skyddskläder, och hur de ska tas på och av för att inte sprida smitta. Framför allt menade de att spridningen i Italien berodde på dåliga skyddsmasker. Redan då lyfte de att företag behöver ta fram ergonomiska masker och skyddsglasögon som inte ger sår.

• De menade att eftersom många var rädda att ta hem smittan skulle det finnas ekonomiska och logistiska möjligheter till alternativt boende för personalen.

• Personalen måste ha möjlighet att regelbundet ta pauser och få psykologisk support. Att man skulle locka tillbaka sjuksköterskor som slutat arbeta.

• Kommunikationen är viktig, mellan personalen, patienter och anhöriga. Digitala möjligheter måste tas fram så att patienter och anhöriga kan kommunicera.

• Att de behövt ta många svåra etiska beslut som måste diskuteras för framtiden gällande vårdnivåer.

• Att det måste finnas möjlighet att vårda patienter i hemmet, många behöver vård men inte sjukhusvård.

Sverige har följt det mesta men inte rekommenderat att personal inte ska bo med sina familjer. Vilket känns skönt med tanke på hur lång tid det redan gått och vi har ingen aning om när detta slutar.

Det är inte bara under pandemin som patienter drabbas av vårdskador och avlider. Varje år drabbas fler än 100 000 patienter av vårdskador, det vill säga skador som varit undvikbara om korrekta åtgärder vidtagits. Av dessa 100 000 patienter avlider omkring 1 200 som vårdats inom somatisk slutenvård, hur många det är inom öppenvård, äldrevård och psykiatrisk vård är okänt.

Säkerhet och arbetsmiljö har på många arbetsplatser varit bristfälliga redan innan pandemin. För att förbättra säkerheten för både patienter och personal i alla delar av hälso -och sjukvården krävs nu kompetenta beslutsfattare och chefer som kan genomföra förändringar.

Ami Hommel

Ordförande, Svensk sjuksköterskeförening

Publiceringsdatum: 2020-11-16

Som medlem har du tillgång till tidningens fullständiga artiklar