Nummer 1/2020

Livet efter hjärtstopp

Allt fler överlever ett hjärtstopp. Men vilken livskvalitet får överlevarna? Det har forskaren och sjuksköterskan Johan Israelsson undersökt i sin avhandling.

Glädjande nog är livskvaliteten ungefär som för svensken i allmänhet men det är inte ovanligt med lindriga hjärnskador.

– Men kvinnor och personer som inte upplever kontroll kan ha en högre risk för sämre livskvalitet, säger han.

Varje år drabbas ungefär 8 000 personer i Sverige av hjärtstopp. Tidigare forskning har fokuserat på vad som orsakar hjärtstopp och hur man kan häva tillståndet. Däremot är kunskapen låg om vad som händer med livskvaliteten, berättar Johan Israelsson. Ju längre hjärtstoppet är, desto större är riskerna för hjärnskador och det påverkar både den överlevande själv och en eventuell partner. I avhandlingen ”Healthrelated quality of life after cardiac arrest” som Johan Israelsson lagt fram vid Linköpings universitet, är fokus på livskvaliteten för de överlevande.

Avhandlingens viktigaste resultat är att de allra flesta överlevare mår bra, men att det finns de som kan vara i riskzonen för lägre livskvalitet. Till riskgrupperna hör exempelvis kvinnor, personer med flera andra sjukdomar, de som upplever dålig kontroll över sin sjukdom och de som har en så kallad typ D-personlighet. Men det är inte ovanligt med lindriga hjärnskador, som kan göra överlevaren mindre stresstålig, hjärntrött, i behov av mer vila och mer glömsk, något som påverkar livet både för överlevaren och hens partner.

 

Om artikeln

Av Charlotte Cronquist

Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 2/20 sid 10–13

 

Det här är en sammanfattning av artikeln. Den fullständiga texten finns i tidningen. Tidningen ingår i medlemskapet i Svensk sjuksköterskeförening. Du kan också prenumerera på tidningen.