Nummer 3/2020

Mitt i stormen

Det är som att arbeta med basal krigs-IVA-vård, säger IVA-sjuksköterskan Stina Stridsman som nu under coronakrisen har 12,5 timmar långa arbetspass. Normalt arbetar hon på länssjukhuset i Sunderbyn, men på grund av den hårda belastningen, arbetar hon också på sjukhuset i Piteå med att hjälpa patienter med covid-19.

Stina Stridsman befinner sig i frontlinjen och vårdar de svårast sjuka patienterna som har covid-19, de som är djupt nedsövda, intuberade och ligger i respirator. Hon möter nya miljöer, andra rutiner och handleder samtidigt sjuksköterskor utan tidigare erfarenhet av intensivvård. De arbetar under extraordinära förhållanden. När Stina Stridsman kommer till jobbet och avlöser nattpersonalen är de utmattade och det gör att överlämningarna sker snabbare än vanligt. ”Vi hinner ofta inte titta på journalerna, nu handlar det om att vårda.”

Även om de gör allt de kan, blir omvårdnaden delvis lidande. ”Som IVA-sköterska behöver jag tänka steget längre, för att undvika att patienterna får trycksår och skador. Det kan vara svårt att hinna med.” I vanliga fall är de närstående en stor del i intensivvården. Inte nu. Som sjuksköterska har hon ingen kontakt vilket kan försvåra ibland.

Hon är ung och tänker att hon kommer att klara sig även om det är långt ifrån bara gamla som dör eller blir svårt sjuka. ”Vi som arbetar har ett öppet klimat och stöttar varandra.” Och efter ett tag blir även detta normalt. Tidigare gick all tid till att äta och sova, nu har hon börjat träna igen och ta hand om sig.

Om artikeln

Av Charlotte Cronqouist

Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 3/20 sid 18

Det här är en sammanfattning av artikeln. Den fullständiga texten finns i tidningen. Tidningen ingår i medlemskapet i Svensk sjuksköterskeförening. Du kan också prenumerera på tidningen.