Nummer 6/2018

Lägre hjärtrisk med nytt livsstilsprogram

Det här är en sammanfattning av artikeln. Den fullständiga texten finns i tidningen. Tidningen ingår i medlemskapet i Svensk sjuksköterskeförening. Du kan också prenumerera på tidningen.

En livsstilsmottagning med ny strukturerad metod har effekter på levnadsvanor och risk för hjärtsjukdom. Det gäller oavsett deltagarnas utbildningsnivå eller bostadsort. Det visar Matthias Lidins avhandling.

Tidigare forskning visar att det finns olika sätt att få patienter att ändra sin livsstil för att minska risken för sjukdomar eller komplikationer efter en behandling.

Specialistsjuksköterskan och forskaren Matthias Lidin visar i sin avhandling hur det arbetet kan bli ännu mer effektiv när man använder flera framgångsrika recept samtidigt och när sjuksköterskor samarbetar på ett strukturerat sätt med andra professioner i vården.

Livsstilsförändringarna, som följdes upp efter sex månader och ett år, ledde till mindre alkohol, rött kött och stillasittande tid, mer grönsaker och motion samt förbättrad livskvalitet. I snitt ändrade de hundra deltagarna en ohälsosam vana till en sund vana. Eller bytte, som Matthias Lidin föredrar att säga:
– Vi använder positiva budskap. Det handlar inte om att förbjuda det som är skadligt, utan om att man byter till en bättre vana.

Resultaten av studierna visar att förändringarna i livsstil ledde till en minskad risk för hjärtsjukdom. Den kardiovaskulära risken, baserad på Framingham risk score, minskade med 15 procent efter ett år. Riskreduktionen sågs hos både män och kvinnor, med eller utan tidigare hjärt- och kärlsjukdom. Deltagarna upplevde också själva en förbättring av sin livskvalitet efter ett år. Det var inte ovanligt att rökare fimpade.
– Utbildningsnivå och att bo i socioekonomiskt utsatta bostadsområden var inget hinder för förmågan till förändring, säger Matthias Lidin.

Om artikeln
Av Pia Vingros
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 6/18 sid 26–29