Nummer 6/2018

Förslaget till ny specialistutbildning

Det här är en sammanfattning av artikeln. Den fullständiga texten finns i tidningen. Tidningen ingår i medlemskapet i Svensk sjuksköterskeförening. Du kan också prenumerera på tidningen.

I början av november presenterades den statliga utredningen om framtidens specialistsjuksköterska. Syftet var bland annat att presentera olika modeller för specialistutbildningar och att hitta åtgärder som bidrar till att specialistsjuksköterskeyrket ska bli mer attraktivt. Utredningen föreslår bland annat en ny specialistnivå – avancerad klinisk specialistsjuksköterska (AKS) och krav på livslångt lärande bland sjuksköterskor.

I juli 2017 fick Kenth Nauclér i uppdrag att se över specialistsjuksköterskeutbildningen. Syftet var att hitta sätt som gör att framtida utbildningar ska kunna möta hälso- och sjukvårdens förändrade behov och ge studenterna den kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska.

Ett av skälen till utredningen är att det är svårt att rekrytera studenter till specialistsjuksköterskeutbildningarna, många av utbildningsplatserna står tomma, samtidigt som det finns ett stort behov av specialistsjuksköterskor.

I korthet föreslår utredningen att I det införs krav på livslångt lärande, att specialistsjuksköterskeutbildningen förändras så att den blir mer flexibel och anpassas till vårdens behov, att ett nationellt råd inom Regeringskansliet skapas för att identifiera samhällsviktiga kompetensutvecklingsbehov inom vården och att specialistnivån AKS införs.

Utredningens förslag har fått kritik från sjuksköterskehåll.
– Vi är kritiska till utredningens förslag, även om det finns godbitar i det, som att satsa på livslångt lärande inom vården, men det finns redan i Yrkeskvalifikationsdirektivet, säger Svensk sjuksköterskeförenings ordförande Ami Hommel, som tillsammans med Vårdförbundets förbundsordförande Sineva Ribeiro skrivit debattartiklar i ämnet.

Om artikeln
Av Charlotte Cronquist
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 6/18 sid 30–32

I juli 2017 fick Kenth Nauclér i uppdrag att se över specialistsjuksköterskeutbildningen. Syftet var att hitta sätt som gör att framtida utbildningar ska kunna möta hälso- och sjukvårdens förändrade behov och ge studenterna den kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska.

Ett av skälen till utredningen är att det är svårt att rekrytera studenter till specialistsjuksköterskeutbildningarna, många av utbildningsplatserna står tomma, samtidigt som det finns ett stort behov av specialistsjuksköterskor.

I korthet föreslår utredningen att I det införs krav på livslångt lärande, att specialistsjuksköterskeutbildningen förändras så att den blir mer flexibel och anpassas till vårdens behov, att ett nationellt råd inom Regeringskansliet skapas för att identifiera samhällsviktiga kompetensutvecklingsbehov inom vården och att specialistnivån AKS införs.

Utredningens förslag har fått kritik från sjuksköterskehåll.
– Vi är kritiska till utredningens förslag, även om det finns godbitar i det, som att satsa på livslångt lärande inom vården, men det finns redan i Yrkeskvalifikationsdirektivet, säger Svensk sjuksköterskeförenings ordförande Ami Hommel, som tillsammans med Vårdförbundets förbundsordförande Sineva Ribeiro skrivit debattartiklar i ämnet.

Om artikeln
Av Charlotte Cronquist
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 6/18 sid 30–32