Nummer 6/2015

Ett hot mot patientsäkerheten

201506sid5.jpg

Det finns få som ifrågasätter att vården och omsorgen ska vara kunskapsbaserad. Det är lätt att förstå att den snabba utvecklingen med avancerade behandlingsmetoder, korta vårdtider och vård av komplexa tillstånd kräver hög kompetens.

Det är inte heller längre tillräckligt att olika professioner arbetar var för sig utan de behöver samverka i interdisciplinära team där olika kompetenser kompletterar varandra.

Dagens grundutbildning till sjuksköterska är en generalistutbildning som tar upp allt från vård av äldre personer på särskilda boenden i kommunerna till högspecialiserad sjukvård. Men en grundutbildning räcker inte för att möta alla krav, självständigt identifiera risker, vidta relevanta åtgärder och ge personer i behov av vård goda förutsättningar att göra kunskapsbaserade val i relation till sin hälsa. Det behövs därför betydligt fler specialistutbildade sjuksköterskor. Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver också goda förebilder och alla sjuksköterskor behöver kontinuerlig fortbildning.

Men när verksamheten får svårt att rekrytera sjuksköterskor är det många arbetsgivare och politiker som snabbt överger ambitionen om en kunskapsbaserad vård med hög kompetens och föreslår att undersköterskor ska överta sjuksköterskornas arbetsuppgifter.

Undersköterskorna är en del av teamet, men gymnasieutbildning inom vård och omsorgsprogrammet kan inte ersätta en treårig högskoleutbildning. Det är ett direkt hot mot patientsäkerheten. Både nationell och internationell forskning visar att omvårdnad som utförs av sjuksköterskor leder till färre komplikationer, höjd livskvalitet samt bättre följsamhet. Ju färre sjuksköterskor som arbetar på ett sjukhus desto fler infektioner, fallolyckor och till och med dödsfall.

Det finns starka skäl för att sjuksköterska är ett legitimationsyrke. Sjuksköterskan har en självständig yrkesfunktion och kvalificerade arbetsuppgifter som kräver högskoleutbildning med vetenskaplig förankring.

Svensk sjuksköterskeförening har länge argumenterat för att det inte ska vara möjligt att arbeta som sjuksköterska utan legitimation. Det är därför glädjande att Socialstyrelsen har tagit bort undantaget från krav på legitimation för vikarier så att det från årsskiftet inte längre är tillåtet för sjuksköterskestudenter att efter fem terminers utbildning vikariera som sjuksköterska.

Arbetsgivarnas och politikernas lättvindiga lösning att ersätta sjuksköterskor med personal med lägre kompetens är ingenting nytt utan har genom årtionden återkommit. Det är ett agerande som väcker tankar. Hur ser de på kvinnors akademiska kompetens inom områden som traditionellt sett varit genusmärkta som kvinnliga? Lever fortfarande gamla föreställningar att för att utföra kvalificerad omvårdnad behövs ingen högskoleutbildning?

Idén att sätta olika kompetenser mot varandra skapar onödiga konflikter istället för att utveckla det interprofessionella samarbetet. I en personcentrerad vård blir patienten och hens närstående en del av teamet som arbetar tillsammans för en god och säker vård.