nr 06, årgång 2015

LEDARE

  • Ett hot mot patientsäkerheten

    Svensk sjuksköterskeförening har länge argumenterat för att det inte ska vara möjligt att arbeta som sjuksköterska utan legitimation. Det är därför glädjande att det från årsskiftet inte längre är tillåtet för sjuksköterskestudenter att efter fem terminers utbildning vikariera som sjuksköterska.

FORSKNING

  • Alternativ till tvångsvård

    Det finns alternativ till tvång i den psykiatriska vården av patienter med självskadebeteende. Men då måste personalen bygga en tillitsfull relation till patienterna, förstå deras behov och utifrån det vidta lämpliga åtgärder. – Vårdarna måste få stöd i att utveckla sin reflektiva förmåga och ta eget ansvar för varje situation, säger Git-Marie Ejneborn Looi, universitetslektor som har skrivit en avhandling om hur tvång kan undvikas för den här utsatta patientgruppen.
  • Anhöriga en utsatt grupp

    Var femte person över 18 år i Sverige vårdar en närstående. Och siffran ökar i takt med att antalet äldre blir fler. Beth Dahlrup har i sin avhandling kunnat visa att anhöriga med en hög börda har en sämre livskvalitet. Men psykosocialt stöd kan förbättra livskvaliteten. – Sjuksköterskan spelar en viktig roll för att hjälpa denna grupp, jag vet ingen annan profession som fullt ut kan ta den rollen, säger Beth Dahlrup, vårdutvecklare och doktorand.
  • Upptäck smärta vid demenssjukdom

    Med en observationsskala hoppas Christina Karlsson att tecken på smärta kan upptäckas tidigare hos personer med demenssjukdom. God smärtvård förutsätter också kontinuitet, tid och ett tillitsfullt samarbete mellan undersköterskor och sjuksköterskor. Det är några av slutsatserna i hennes nya avhandling.
  • Psykiatrisk slutenvård kräver moraliskt ansvar

    Det går en klyfta mellan professionella vårdares vilja att göra gott inom psykiatrin och det sammanhang som de arbetar i. De motarbetas ofta av organisationens utformning och brist på resurser. Trots det har personalen ett moraliskt ansvar och måste få stöd att ta det även om det ibland innebär att bryta mot regler och rutiner, menar Sebastian Gabrielsson i sin avhandling.
  • Vi måste öka kunskapen om ESBL

    Dessa dagar reser hundratusentals svenskar till Thailand för att fira jul. Vad de allra flesta inte vet är att de riskerar att få med sig oinbjudna följeslagare hem, ESBL-bildande tarmbakterier, som är resistenta mot de flesta sorters antibiotika. Det finns en stor omedvetenhet om vilket riskbeteende vi har när vi åker utomlands. Forskning visar att nästan var tredje person kommer hem med bakterien, säger hygiensjuksköterskan och forskaren Susanne Wiklund, som nyligen disputerade med avhandlingen ”Carriage of ESBL-producing bacteria – knowledge, emotional impact and risk assessment”.

PORTRÄTT

  • Fortfarande finns engagemanget kvar

    I december 1945 fick Inga-Maja Rydholm sin sjuksköterskeexamen i Kristianstad. Nu 70 år senare är hon fortfarande engagerad i omvårdnadsfrågor och hon deltog nyligen i en stor konferens i Norrköping om prioriteringsfrågor. – Jag är engagerad i frågan om sköra äldre. Det är viktigt att de garanteras vård. Vi lever längre och blir sjuka de sista åren av våra liv, samtidigt dras antalet vårdplatser ner. Det är oansvarigt.

REPORTAGE

  • Magnetmodellen låter omvårdnaden styra utvecklingen

    Sjuksköterskor i patientnära arbete styr prioriteringarna i omvårdnadsinsatser. Omvårdnadskompetens finns på alla ledningsnivåer. Genomtänkt plan för kvalitets- och kompetensutveckling finns för sjuksköterskorna. Det är några av kraven på de sjukhus som vill bli certifierade Magnet hospitals – en modell som vill stärka omvårdnaden, göra vården säker och satsa på ett livslångt lärande, vilket kan locka sjuksköterskor till lediga tjänster.
  • Gastrocentrum väljer Magnetmodellen

    Gastrocentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset ser fördelarna med Magnetmodellen och är nu på väg att se över vilka delar av modellen som ska kunna byggas in i den egna verksamheten. – Vi följer redan nu flera centrala komponenter och jag hoppas att vi nästa år kan utveckla ledarskapet för omvårdnad på alla nivåer och se över modellerna för det patientnära arbetet, säger Oili Dahl, akademisk vårdchef och biträdande verksamhetschef.
  • Doktorandstipendium för kunskapsstöd i palliativ vård

    Susanne Lind har fått Svensk sjuksköterskeförenings doktorandstipendium. Hon har fått det för sitt projekt där hon implementerar kunskapsstöd för vård i livets slutskede. Stipendiet är i år på 105 000 kr.
  • Många missförstånd när nya svenskar möter vården

    Missförstånden kan vara många och frustrationen stor, både hos patienter och vårdpersonal när ”nya” svenskar möter den svenska vården. Det vet Marseel Yousif som arbetar som sjuksköterska på en centralt belägen vårdcentral i Eskilstuna.
  • Det är viktigt att bemöta flyktingar med respekt

    Flyktingsituationen innebär påfrestningar och utmaningar för bland annat hälso- och sjukvården. Inte minst sjuksköterskor berörs. Personalen på Flyktinghälsan i Malmö håller sin öppna mottagning stängd och jobbar ute på Malmömässan, dit alla asylsökande kommer direkt från tågstationen i Hyllie.

KRÖNIKA

  • I adventstid

    Låt oss alla vara öppna för nya traditioner och nya möten med personer i vår professionella vardag och i våra närmaste sammanhang. Vi lever i en tid som mer än någonsin ställer krav på empati och omtanke, särskilt från oss med ansvar för omvårdnad.