nr 06, årgång 2013

LEDARE

  • För en jämlik vård

    Hälso- och sjukvård ska ges efter behov. Ingen person ska nekas hälsovård enligt FN:s konventioner. Sjuksköterskor har ett professionellt ansvar att försvara mänskliga rättigheter och allas rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor efter behov. Sjuksköterskor ska utöva en omvårdnad som respekterar mänskliga rättigheter och tar hänsyn till människors värderingar, vanor och tro.

FORSKNING

  • Träning i teamarbete ger ökad patientsäkerhet

    Kan intensivvårdssjuksköterskor förbättra patientsäkerhetskulturen och minska antalet vårdskador om de får träna på teamarbete i praktiken? I Norge har Randi Ballangrud undersökt hur team på intensivvårdsavdelningar arbetar med patientsäkerhet genom simulering. Deltagarna tyckte att det var ett utmärkt sätt att bli medvetna om hur teamet jobbar tillsammans och hur det kan minska risken för vårdskador.
  • Föräldrar litar på telefonsjuksköterskorna

    En del telefonsjuksköterskor vill arbeta hälsofrämjande, men verksamhetscheferna har en annan prioritering. Nära hälften av alla samtal till 1177 rör barn. Föräldrarna litar på sjukvårdsråden, många så mycket att de trots fortsatt stark oro för barnet avstår från att söka annan vård om telefonsjuksköterskan inte har rekommenderat detta. Och resultatet av samtalet, som ska utgå från barnets tillstånd, påverkas av om det är en mamma eller en pappa som ringer. Det här framgår av en ny doktorsavhandling skriven av Elenor Kaminsky.
  • Personalens trivsel påverkar demensvården

    En vård som utgår från individuella behov har stor betydelse för hur tillfredsställd personalen vid demensenheter är med arbetet. Det konstaterar sjuksköterskan och vårdläraren Karin Sjögren, Umeå universitet, i sin avhandling Personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre. Förvånande nog var sambandet i studien mellan de äldres skattade trivsel och den personcentrerade vården relativt litet.
  • Hjärtsvikt ökar risken för demens

    Äldre med kronisk hjärtsvikt drabbas i större utsträckning av kognitiva problem och demenssjukdomar än jämngamla utan hjärtsvikt. Gruppen behöver därför anpassad information om sitt tillstånd och om vikten av egenvård. Det visar ny forskning från sjuksköterskan och medicine doktorn Carina Hjelm vid Hälsouniversitetet i Linköping.

PORTRÄTT

  • Prisbelönt forskning om ljud på IVA

    Mitt i den högteknologiska utvecklingen inom vården har vi missat ljuden. Ljudnivån på en intensivvårdsavdelning kan vara lika hög som på en trafikerad väg. Vardagliga ljud som skrammel från en plåtbricka, spolning i kranar eller att sänggrannen mår illa kan upplevas som obehagliga. Det konstaterar Lotta Johansson som har fått Svensk sjuksköterskeförenings doktorandstipendium för sin forskning om ljud.

REPORTAGE

  • Kultur – en naturlig del av omvårdnaden

    Snabbare rehabilitering, minskat behov av läkemedel och ökat välbefinnande. Nu kommer allt mer forskning som visar att kulturaktiviteter som ett komplement till medicinsk vård kan ge goda effekter. Sjuksköterskor kan spela en nyckelroll, menar forskare.
  • Kultur på recept

    I Helsingborg kan patienter som är sjukskriva på grund av smärta eller psykiska sjukdomar få kultur på recept. Här drivs ett treårigt projekt med målet att utvärdera om kultur kan påverka rehabiliteringen i positiv riktning, och att hitta former för att arbeta systematiskt med kultur i primärvården.
  • Kommunal hemsjukvård utmanar yrkesrollen

    Egentligen skulle hemsjukvården ha gått över i kommunal regi redan när Ädelreformen genomfördes 1992. Men det är först nästa år som de sista regionerna och landstingen – utom Stockholm – har valt att ta det stora steget. Men vad betyder kommunaliseringen för sjuksköterskerollen och hur fungerar kontakten med läkarna, hanteringen av journaler och de andra knäckfrågorna?
  • Här byts kultur mot vård

    I USA är många musiker och konstnärer i olika genrer oförsäkrade eller har en dålig sjukförsäkring. En undersökning som gjordes av Future of Music Coalition och Artists’ Health Insurance Resource Center i somras visade att 43 procent av 3 400 svarande helt saknade sjukförsäkring.
  • Sjuksköterskorna måste in i ledningen

    Sjuksköterskornas kompetens måste in i ledningsgrupperna i den kommunala hemsjukvården. Det menar Per Enarsson, vård- och omsorgschef i Katrineholms kommun och själv sjuksköterska. – Samarbetet måste börja redan på den nivån. Man kan inte vänta tills man ska fatta beslut om den enskilda patienten. Då är det ofta för sent.
  • Telefonrådgivning – öppna frågor ökar patientsäkerheten

    Patientsäkerheten vid telefonrådgivning ökar om den som ringer får utrymme att själv beskriva sina besvär. Sjuksköterskan kan stötta med öppna frågor och uppmaningar att berätta. Samtal som lett till vårdskador präglas i stället av slutna frågor, visar ny forskning. Bakom studien står Inger K. Holmström, professor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola.
  • Specialistutbildningarna tar hjälp av kvalitetsregistren

    – Kvalitetsregistren inom vården är en guldgruva för den som vill driva förbättringsarbete. Det menar Ami Hommel, docent i omvårdnad och projektledare för en ny satsning där studenterna på specialistutbildningar vid nio lärosäten får utbildning och stöd i att använda data från registren under sin verksamhetsförlagda utbildning och i sina magisteruppsatser.

KRÖNIKA

  • Hjärnan, hjärtat och händerna

    Det är dags att stå upp för att vi är legitimerade sjuksköterskor med både för- och efternamn och att vi vill ha betalt för att vi använder såväl hjärnan som hjärtat och händerna.