nr 06, årgång 2012

LEDARE

  • Var är satsningen på vårdforskning?

    Svensk sjuksköterskeförening anser att även den kliniska omvårdnadsforskningen ska tillföras pengar motsvarande ALF-medel som den kliniska medicinska forskningen får. Forskningsmedel för klinisk omvårdnadsforskning kan bidra till att kliniskt verksamma sjuksköterskor i större utsträckning går forskarutbildning och därefter fortsätter att arbeta med forskning parallellt med patientvård. Det är tråkigt att regeringens uttalande om vårdforskningens betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvård bara blir en läpparnas bekännelse i forskningspropositionen.

FORSKNING

  • Med risk för diabetes

    Vi måste lyssna mer på patienternas berättelser om hur de mår. Vaga och diffusa symtom kan vara tecken på begynnande diabetes. Och var generös med provtagning! Det uppmanar sjuksköterskan Susanne Andersson som forskat om hur högt blodsocker kan kännas i kroppen – långt innan sjukdomen konstaterats.
  • Informera bättre vid dagkirurgi

    Dagkirurgi är en stor och växande verksamhet inom vården och uppfattas positivt av både patienter och sjukvård. Men dagkirurgin har också en baksida, eftersom patienterna efter hemgång ofta upplever oro, smärta och osäkerhet. Det visar anestesisjuksköterskan och vårdläraren Katarina Berg i sin avhandling från Linköpings universitet.
  • Familjebesök livsviktigt vid intensivvård

    Familjens besök ökar livslusten hos medvetslösa patienter som vårdas i intensivvård. Därför vill forskaren Thomas Eriksson inrätta familjecentrerad vård där sjuksköterskan stöttar de anhöriga under besöken. Då kan vi komma närmare och lära känna patienten. Det ger oss kunskap som gynnar även de som inte har besök, säger Thomas Eriksson.
  • Skapa en sammanhållen vårdkedja

    När patienter ska flyttas från intensivvård till vårdavdelning upplever både sjuksköterskor och närstående att de kan förlora kontroll över situationen. Det väcker oro och i värsta fall kommer patienten tillbaka till intensiven. Sjuksköterskan Marie Häggström har i sin avhandling skapat en modell över hur man organiserar en sammanhållen vårdkedja.

PORTRÄTT

  • Matnyttig forskning

    I Albert Westergrens släkt har tre generationer, mormor, mamma och han själv arbetat som sjuksköterskor i över hundra år. Lite av en slump började han att arbeta med sväljproblem på en medicinavdelning och det ledde vidare till forskning om nutrition och ätproblem. Just nu utvecklar han en internetbaserad utbildning om att bedöma patienters risk för undernäring.

REPORTAGE

  • Nya byggnader – nya möjligheter

    I den nya rättspsykiatriska anläggningen Brinkåsen i Vänersborg har patienternas behov byggts in i husets funktioner. Resultatet har blivit ett naturnära boende som efterliknar samhället utanför, så mycket som möjligt, med olika byggnader för arbete, boende och fritid. På det viset får patienterna en bättre struktur på sin tillvaro och vårdteamet nöjdare vårdtagare.
  • Lokaler för mänskliga möten

    Bra vård för patienten handlar inte bara om god omvårdnad i form av hög service, stort kunnande och medicinsk bot. Det handlar också om miljön där vården bedrivs, menar omvårdnadsforskaren Helle Wijk: om korridoren är för lång, om det finns plats för enskilda samtal, om ögat kan vila på naturens skiftningar. Vi måste bygga lokaler för mänskliga möten och göra det utifrån den forskning som finns om vårdens miljö, säger hon.
  • Nya lokaler för integrerad vård

    Ombyggnaden av Jubileumskliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg gav möjlighet att jobba på ett helt nytt sätt på enheterna för allmänonkologi och gynonkologi. Istället för vård i olika hus och på olika våningsplan kommer patienten till en integrerad vårdform, där de ofta möter samma personal oavsett om de kommer till mottagningen, dagvården eller slutenvården.
  • Evidensbaserade byggnader för vården

    Kunskapen om arkitekturens roll i vårdarbetet växer och idag kan man till och med tala om evidensbaserad design, menar Peter Fröst, professor i vårdbyggnad och föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Sambandet mellan vårdens lokaler och vårdens innehåll är inget nytt, betonar han.
  • Stora utmaningar för palestinsk sjuksköterska

    Makassed Hospital ligger högt uppe på Oljeberget i Östra Jerusalem. Det är ett specialiserat sjukhus som tar emot svårt sjuka patienter från Västbanken och Gaza. Personalen kämpar med utmaningar som ekonomiska problem och att en del patienter inte får den vård de behöver. Många patienter stoppas i israelernas checkpoint på väg hit, säger Suleiman Turkman. De kallas säkerhetsrisker, även om de kommer allvarligt sjuka i ambulans.
  • Robotkatten ger lugn och trygghet

    När levande djur inte kan tas in i en vårdsituation kan det här vara ett alternativ, säger Christine Gustafsson och stryker över ryggen på en robotkatt. Den svarar med att spinna. Christine Gustafsson är sjuksköterska, medicine doktor och vårdforskare. I ett aktuellt forskningsprojekt kartlägger hon om och hur robotkatten kan höja livskvaliteten för personer med demens i ett sent skede.

KRÖNIKA

  • Vi har ett ansvar

    Svensk sjuksköterskeförening har som ett sätt att följa ICN:s etiska kod och respekten för mänskliga rättigheter uttryckt stöd för Ship to Gaza som arbetar för att bryta Israels blockad mot Gaza och även haft representant ombord. ICN-koden nämner att ”Sjuksköterskan delar med samhället ansvar för att initiera och stödja åtgärder som tillgodoser, i synnerhet svaga befolkningsgruppers hälsa och sociala behov” och ”… ansvaret att bevara och skydda miljön mot överexploatering, föroreningar, förstörelse och ödeläggelse.”