nr 06, årgång 2010

LEDARE

  • ”Man vill ju inte vara en liten lort”

    Alla som arbetar i vården och omsorgen har ett etiskt ansvar att agera och väcka opinion när personer som vårdas far illa. Det gäller inom såväl akutsjukvård, hemsjukvård, primärvård, psykiatri som vid vård av äldre. Alltför många i vården väljer att se bort eller att vara tysta när de möter orättvisor och ser att personer som får vård och omsorg kränks.

FORSKNING

  • Victor och drakarna

    Den djupa gemenskapen i familjen skänker mest tröst till både sjuka barn och deras föräldrar vid långvarig sjukdom. Därför är det viktigt att göra familjen delaktig i omvårdnaden av barnet, menar sjuksköterskan Charlotte Ångström- Brännström vid Umeå universitet. Även sjuksköterskan är viktig för barnen. I dagarna lägger hon fram sin avhandling om tröst efter att ha följt och intervjuat långvarigt sjuka barn och deras anhöriga.
  • Kort tids överätning ger långsiktiga hälsoproblem

    Normalviktiga människor som under en kort tid äter mycket snabbmat har sedan svårt att bli av med extrakilona. Två och ett halvt år efter frosseriet väger de fortfarande mer än innan överätningsexperimentet. De mår, liksom överviktiga eller feta personer, psykiskt dåligt av att öka i vikt och får sjukligt förhöjda levervärden. Den här nya kunskapen framgår av forskaren och diabetessjuksköterskan Åsa Ernerssons doktorsavhandling.
  • Utstötning och nedvärdering av psykiskt sjuka

    ”Vi har alla så många individuella problem och när det kommer till psykisk sjukdom så buntar de ihop oss... och sammanblandar oss med kriminella typer som han som mördade Anna Lind. Det är fruktansvärt att bli sammankopplad med sådana människor, men det är vad som händer.” Orden är tagna ur sjuksköterskan och forskaren Bertil Lundbergs doktorsavhandling ”Erfarenheter av stigmatisering och diskriminering bland personer med psykisk sjukdom” och beskriver hur en person med en psykiatrisk diagnos känner i förhållande till omvärlden.
  • Personer med huvud- och halscancer – en utsatt grupp

    Patienter med huvud- och halscancer överlever i dag ofta sin sjukdom, till följd av bättre behandlingsmetoder. Men de lever vidare med förändrade utseenden och fysiska men som tal- och sväljsvårigheter. Bra relationer och olika fritidsaktiviteter gör att de känner välbefinnande, trots svåra handikapp. Till det som gör livet tungt hör att många känner att de inte blivit trodda på och respekterade då de har behövt vård.

PORTRÄTT

  • Vill ge beslutsfattarna ett annat perspektiv

    Margareta Nilsson har arbetat med diabetesfrågor så länge hon kan minnas. I nästan ett kvartssekel som diabetessjuksköterska, men också som engagerad föreningsmänniska. Både som ordförande i diabetessjuksköterskornas förening och i Svenska Diabetesförbundet där hon sedan flera år är ordförande. – Jag började tidigt engagera mig i förbundet bland annat för att jag tyckte att personerna med diabetes inte alltid blev bemötta med respekt.

REPORTAGE

  • Distriktssköterskor måste bli bättre på att beskriva sin kompetens

    Hur har synen på distriktssköterskors arbete förändrats? Det har varit den grundläggande frågan för sjuksköterskan Anne Clancy i hennes avhandling om situationen för norska sjuksköterskor. Gränserna för arbetet har blivit otydligt, konstaterar hon, och för att lyckas i sitt förebyggande arbete måste sjuksköterskorna bli bättre på att samarbeta med andra professioner. Dessutom behöver de på ett tydligare sätt beskriva sin kompetens, bland annat hur de använder förtroendefulla samtal för att åstadkomma förändring.
  • Kunskapscentrum driver fram jämställd vård

    Jämställd vård är en kvalitetsfråga. På den punkten är Sylvia Määttä bestämd. Hon är sjuksköterska, forskare och chef för Kunskapscentrum för Jämställd vård, KJV i Västra Götaland. Centret har fått Sveriges kommuner och landstings pris för ”enastående prestationer”. De har bedrivit det bästa förbättringsarbetet i landet med sitt starka fokus på patientens behov.
  • Stora skillnader i smärtlindring vid misstänkt fraktur

    Gör det ont? Det är namnet på ett projekt om jämställd vård vid akuten och röntgen på Alingsås lasarett. Personalens kartläggning visade att 75 procent av patienterna inte fick smärtlindring före röntgen vid misstänkt fraktur i armen. Av patienterna var det färre män som fick smärtlindring än kvinnor. Resultatet fick projektgruppen att handla.
  • Chefsutbildning och standardiserade vårdplaner ska ge jämlikare vård

    Hur får man ledande politiker, chefstjänstemän och verksamhetsledare att se de fall där vården behandlar kvinnor och män orättvist – och sedan göra något åt det? I Norrbottens landsting har man börjat uppifrån, med att bygga in rättvisetänkandet i styrsystemen och ledningsgrupperna. Dessutom använder man standardiserade vårdplaner, som bygger på evidens och ett medvetet genustänkande, för att säkerställa att kvinnor och män får den vård de har rätt till.
  • Etiken i avhandlingar behöver fördjupas

    Sjuksköterskor behöver fördjupa det etiska perspektivet i sina avhandlingar. Det konstaterar etikforskaren Sofia Kjellström, som tillsammans med Bengt Fridlund, professor i omvårdnad, har studerat hur frågorna lyfts in i avhandlingar från 1987, 1997 och 2007. Samtidigt konstaterar hon att sjuksköterskorna är på rätt väg. I de fall handledaren var sjuksköterska innehöll också avhandlingen en mer omfattande etisk analys.
  • Sjuksköterskan inom äldrevården

    I Omvårdnadsmagasinet har det genom åren förekommit flera artiklar om sjuksköterskors forskning om äldre. Det har handlat om vård av patienter med till exempel demens och benskörhet, men också om sådant som undernäring hos äldre, multisjuka äldre, och olika aspekter på hemsjukvård. Den konkreta vården av äldre engagerar i dag också många sjuksköterskor, och fler och fler har en specialistutbildning på området. Men går vi hundra år tillbaka i tiden var situationen en helt annan. Då fanns det knappt något som vi kan kalla äldrevård.