nr 06, årgång 2009

LEDARE

  • Kunskapsbaserad vård kräver specialistutbildade sjuksköterskor

    n sjuksköterska med enbart grundutbildning har inte tillräcklig kompetens för att inom vårdens olika specialiteter självständigt bedöma, planera och åtgärda patienters komplexa omvårdnadsbehov. För att kunna göra rätt från början måste man kunna använda förbättringsmetoder och tillämpa kvalitetsarbete. För det behövs fördjupade kunskaper om evidens, forskningsmetoder och utvärderingsinstrument, mer än vad som ryms inom en grundutbildning.

FORSKNING

  • Kvinnor med astma får sämre livskvalitet än män

    Kvinnor med astma har mer smärta och känner sig mer begränsade av sin sjukdom än män med samma diagnos. Redan under tonåren mår kvinnorna sämre än männen och skillnaderna finns kvar efter fem år. Samtidigt är de bättre på att följa sin behandling än männen. – Jag tror att män och kvinnor upplever sina symtom på olika sätt. Därför måste vi lära oss att se människan bakom diagnosen, säger Rosita Sundberg, allergikoordinator på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som skrivit en avhandling i ämnet.
  • Mötet med läkaren gör äldre patienter mer passiva

    Sjuksköterskan Sandra Pennbrant är förvånad över uppmärksamheten som hennes avhandling fått. Visst hade hon anat att det fanns intresse för hur äldre patienter upplever mötet med läkare. Men inte att det var så stort.
  • Överge inte patienterna efter operation

    Att kunna ge opererade patienter rätt stöd vid rätt tidpunkt kräver kunskaper om hur de själva upplever tiden efter operationen. Forskaren och smärtsjuksköterskan Renée Allvin har utvecklat en metod som kan göra att inte bara operationen utan även återhämtningen blir lyckad.
  • Unga kvinnor väljer bort cancerförebyggande åtgärder

    Unga kvinnor har svårt att se de egna riskerna att drabbas av livmoderhalscancer. De är ju unga och känner sig friska. Därför låter de många gånger bli att göra förebyggande tester. Det konstaterar sjuksköterskan Karin Blomberg, som i sin avhandling har undersökt attityderna till hälsa, cancerförebyggande åtgärder och HPV-vaccin, bland annat i chattforum.

PORTRÄTT

  • Med ett närvarande ledarskap

    För Else-Maj Rosenlöf, som just har fått svensk sjuksköterskeförenings pris som årets omvårdnadsledare, är värdegrunden självklar. – Respekt för patienten, intresse för människan och att bemöta människor med vänlighet.

REPORTAGE

  • Prioriteringar i vården påverkar sjuksköterskans vardag

    Vem ska få dyr, men effektiv, behandling mot cancer och vem ska bli utan? Vilken insats är viktigast när patienten kommer från akuten och ska påbörja sin rehabilitering? Omvårdnad, medicinska åtgärder eller sjukgymnastik?
  • Strokeenheten i Gällivare prioriterar över yrkesgränser

    Vilken hjälp behöver patienter vid rehabilitering efter en stroke? Är det insatserna från sjuksköterskor, arbetsterapeuter eller sjukgymnaster som kommer i första hand? Det är en fråga om prioritering i vardagen. Vid Gällivare sjukhus har personalen testat hur Socialstyrelsens nationella modell för öppna vertikala prioriteringar fungerar i praktiken i ett tvärprofessionellt projekt.
  • Svåra val vid ransonering

    – Det finns ett stort motstånd mot att bedöma behovsgrad i omvårdnad, säger Lars Sandman, professor i vårdetik. Men utifrån ett rättviseperspektiv är det otroligt viktigt. Är det värre med smärta än illamående om man måste ransonera insatserna? Är det viktigare att lindra symtomen för en döende patient än för den som lever med kronisk sjukdom?
  • Modetrender styr omorganisationer

    Sammanslagningar inom sjukvården blir sällan lyckade – de bygger oftare på modetrender än på evidens. Vi lär inte av tidigare misstag, konstaterar sjuksköterskan Agneta Kullén Engström som har disputerat på omorganisationer inom svensk sjukvård.
  • Var jag inte värd att kostas på?

    Det är läkaren som fattar beslut om vilken behandling och vilka läkemedel som inte ska ges. Men det är ofta sjuksköterskan som får ta de svåra samtalen med patienterna när doktorn har gått hem. ”Var jag inte värd att kostas på?”. Det menar Monica Djurner, sjuksköterska och huvudskyddsombud på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
  • Medicin eller uppehållstillstånd?

    – Piller hjälper inte nödvändigtvis illegala utlänningar med psykiatriska eller psykosomatiska problem. Fler av dem jag intervjuade sa att de behöver permanent uppehållstillstånd för att må bättre. Det säger forskaren Ramin Baghir-Zada som nyligen lade fram sin avhandling Illegal Aliens and Health (Care) Wants vid Hälsa och samhälle på Malmö högskola.
  • Vetskap gör livet lättare för närstående

    En skräddarsydd informationsbroschyr baserad på färsk, befintlig forskning. Det blev resultatet av ständiga etikdiskussioner och funderingar över hur de närståendes situation på brännskadeintensiven skulle kunna förbättras. I dag är sjuksköterskorna övertygade om att deras arbete underlättats och hoppas att de närstående känner sig tryggare och mer involverade än tidigare.
  • Hanna Pettersson i S:t Anna

    Eftersom sjuksköterskor förr alltid var ogifta och saknade direkta arvingar hände det att en del av dem testamenterade sina tillgångar till Svensk sjuksköterskeförening. Oftast rörde det sig om pengar eller föremål, men någon enstaka gång handlade det om en hel egendom.

KRÖNIKA

  • De gamla idealen gäller fortfarande

    Svensk sjuksköterskeförening bildades år 1910 av våra systrar och föregångare, starka kvinnor som ville värna sin utbildning och patienternas rätt till en god omvårdnad. Kanske måste vi fira vårt 100-års jubileum i samma anda? Manifestera vår bärande idé och ha roligt samtidigt. Jag nynnar på Rod Stewarts favoritlåt ”There´s a rainbow round my shoulder”, en gammal Al Jolson klassiker och funderar över varför utvecklingen går i valstakt, ett steg bakåt och två åt sidan (från en kvinnas perspektiv).