nr 06, årgång 2008

LEDARE

  • Omvårdnaden måste synas i kvalitetsregistren

    Det är nog inte så vanligt, och kanske inte heller socialt accepterat, att en sjuksköterska vid en middagsbjudning berättar om sina omvårdnadsinsatser för att häva eller förebygga en förstoppning. Även om åtgärderna kan rädda liv. Vanligare är det nog, och socialt acceptabelt, att en läkare berättar om en lyckad eller misslyckad operation. Fortfarande finns, om än i allt mindre utsträckning, föreställningar om att god omvårdnad är av mindre betydelse för patienter. Vi sjuksköterskor måste bli tydligare och bättre på att beskriva hur god omvårdnad gör skillnad för patienterna.

FORSKNING

  • Länkar till livet – om modet att möta döden

    I trettio år bar Lisa Sand på en fråga som pockade på uppmärksamhet: Vad ger människor kraft att orka när de får besked om sin egen nära förestående död? Till sist bestämde hon sig för att undersöka saken systematiskt i en doktorsavhandling. – Det är fantastiskt att ha fått svar, säger Lisa Sand. Och att det var så enkelt: Vi behöver livet när vi ska dö.
  • Patienterna behöver bli mer delaktiga i sin egen vård

    Hur mycket makt ges till patienten? Hur mycket styrs vårdpersonal av egna organisationer och strukturer och hur medveten är man om det? Sjuksköterskor kan, visar forskningen, antingen underlätta eller förhindra patientdelaktighet, skriver Inga Larsson i sin avhandling.
  • Lukt- och smakförändringar – stort problem vid cytostatikabehandling

    Vad spelar det egentligen för roll om smaken och lukten förändras för den som behandlas med cytostatika? Det är väl viktigare att bli frisk! Den reaktionen mötte sjuksköterskan Britt-Marie Bernhardson när hon valde att studera hur cancersjuka drabbades av behandlingen. Hennes avhandling visar en annan bild, där patienterna talar om socialt utanförskap, illamående av vissa smaker och även äckelkänslor över lukten av den egna kroppen.

PORTRÄTT

  • En hjälpande hand till de gömda

    Anne Sjögren har i tio års tid ägnat en stor del av sin fritid åt att inom Rosengrenska stiftelsen hjälpa gömda flyktingar att få sjukvård. – Jag har svårt att låta bli att hjälpa till där jag ser att jag kan göra nytta.

REPORTAGE

  • De tog makten över sin hälsa

    När Marie Titus och Per Åke Zillén blev allvarligt sjuka ville de själva ha den yttersta kontrollen över behandlingen. Han vägrade acceptera sjukvårdens framtidsscenario med dialys och gick sin egen väg. Hon tillät inte vårdpersonalen att tala över hennes huvud.
  • Beredd på katastrof

    Förr var den svenska beredskapssamordnaren en före detta militär eller civilingenjör. I den nya tiden är det lika ofta en sjuksköterska. Med tragedier som Göteborgsbranden och tsunamin 2004, och Libanonkrisen förra året har katastrofbegreppet breddats och förändrat krisberedskapen. – Bara under de senaste tre åren har vi fått en större helhetssyn i landstingen, säger Noomi Jonsson, sjuksköterska och beredskapssamordnare vid Västerbottens läns landsting.
  • Etiska dilemman i äldres vardag

    Gösta är gammal och vill inte duscha. Inte på veckor och månader. Lukten blir förstås till slut outhärdlig, men är det okej – moraliskt och juridiskt – att tvinga honom till badrummet? Och hur hanterar du Eva, 80 år, som inte längre vill ta sin medicin trots att den verkligen är nödvändig? Är det rätt – moraliskt och juridiskt – att smussla in tabletterna i maten?
  • Transplanterade behöver få prata om det som varit

    Starka upplevelser om hur svårt livet varit innan dröjer sig kvar hos nytransplanterade njur- och leverpatienter. Genom att låta upplevelserna ta plats får själen tid och utrymme att gå vidare i det nya livet. Det visar en magisteruppsats från Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
  • Våga vara en röst i samhällsdebatten

    – Våga tala med journalister och se till helheten när du läser resultatet. Det viktiga är att läsarna begriper vad du menar. Det är inte så farligt om det blir några småfel, andas över det. Den uppmaningen ger Kent-Inge Perseius, medievan psykiatrisjuksköterska, lektor och forsknings- och utvecklingssamordnare vid landstinget i Kalmar län
  • ”Höj statusen i äldrevården”

    Personalen är den viktigaste faktorn för att höja kvaliteten inom äldrevården. Det menar Anna-Karin Edberg, sjuksköterska och professor i geriatrisk omvårdnad. – Vi måste göra äldrevården attraktiv och höja statusen på yrket, säger hon. Detta är en slutsats hon kunnat dra utifrån sin senaste studie om påfrestningar på personal inom demensvården.
  • Beröring och taktil stimulering stimulerar frisättning av oxytocin i hjärnan

    Studier om taktil beröring och oxytocinpåverkan är ett ämne som engagerar flera forskare och som också kan studeras på olika sätt. Här beskriver professor Kerstin Uvnäs Moberg skillnaden mellan oxytocinhalter i hjärnan respektive blodet, med anledning av Maria Henricsons avhandling som presenterades i förra numret.