Nummer 5/2017

Hm, hur tänkte han nu?

Det är väl känt att som du frågar får du svar. I slutet av augusti kom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ut med sin rapport ”Skador i vården, 2013–2016”. Hans Karlsson, chef på avdelningen för vård och omsorg på SKL, skrev på SKLs hemsida att ”Färre drabbas av vårdskador! Resultaten är mycket glädjande! Patientsäkerheten i Sverige har förbättrats!”

Fantastiskt tycker de flesta som läser rubriken, men jag tror många som arbetar kliniskt är undrande. Det är inte många veckor som det inte har gått att läsa i någon form av media att sjuksköterskor och barnmorskor påtalar att patientsäkerheten är hotad.

Hans Karlsson skriver att ”Inget landsting eller region har upplevt att patientsäkerheten varit hotad. Dock har såväl överbeläggningar samt att patienter vårdats på annan avdelning än där det medicinska ansvaret och kompetensen för patienten utgår från, ökat (utlokalisering)”.

Samtidigt skriver SKL i sin sammanfattning att ”frekvensen av vårdskador är nästan dubbelt så hög i den grupp som utlokaliserats”. Hur kan Hans Karlsson då säga att resultaten är mycket glädjande? Att frekvensen av vårdskador ökar när patienter utlokaliserats är inte nytt. Det visade jag i min avhandling för tio år sedan, patienter med höftfraktur som utlokaliserades hade längre vårdtid och signifikant fler vårdskador.

Sverige har arbetat aktivt med patientsäkerhetsfrågor sedan 2007 då SKL startade satsningen på tydliga fokusområden och åtgärdsprogram (fallskador, trycksår, läkemedelsfel i vårdens övergångar, vårdrelaterade infektioner). Då påbörjades även utredningen som ledde fram till den nya patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659).

I rapporten ”Skador i vården, 2013–2016” står det att redovisningen av undvikbara skador bygger på granskning av 64 917 vårdtillfällen på akutsjukhus från januari 2013 till och med december 2016. De inleder sin sammanfattning med att det är en statistiskt säkerställd minskning av det totala antalet vårdskador mellan åren 2013 och 2016, men att minskningen gäller fram till första halvåret 2015!

Då måste man fråga sig vad som skedde 2015. Hans Karlsson borde skriva att tyvärr har trenden med färre vårdskador avstannat och det är knappast mycket glädjande, eller hur? Det ska bli mycket intressant att se hur resultaten blir för år 2017 då kompetensväxling genomförts på flera enheter.

I rapporten från SKL står det att tryckskador/sår har ökat från 1,1 procent till 1,3 procent. Det verkar i sig vara en låg siffra med tanke på de PPM-mätningar som görs regelbundet sedan 2011. Vid årets mätning var det drygt 13 procent som hade tryckskador/trycksår. Nytt för i år var att journalgranskning var obligatoriskt vilket möjliggjorde att andelen sjukhusförvärvade tryckskador/trycksår kunde redovisas. Det visade att tio procent av patienterna som legat inne mer än 24 timmar hade tryckskador/ trycksår (kategori 1–4).

Även läkemedelsrelaterade skador har ökat visar rapporten, vilket är mycket oroande med tanke på den nya läkemedelsföreskriften som börjar gälla vid årsskiftet. Så trots SKLs senaste rapport och budskapet om att vårdskadorna minskar, visar andra fakta att det tvärtom blir sämre.

Låt mig ha fel ...

Om artikeln
Av Ami Hommel
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 5/17 sid 37