Nummer 5/2012

Rökstopp för småbarnsföräldrar

OM201205sid20.jpg
Den fullständiga texten finns i papperstidningen. Här följer ett sammandrag.

Passiv rökning drabbar fortfarande en stor mängd barn, trots att andelen rökare i Sverige minskar. Men med en uppsättning nya metoder kan sjuksköterskor inom barnhälsovården påverka föräldrar till små barn att röka mindre och i flera fall sluta helt. Det visar en avhandling från Linköpings universitet av distriktssköterskan och sektionschefen Noomi Carlsson.

Tobaksrök är farligt för rökaren själv, men ännu farligare för personer i rökarens omgivning. Det gör barn till rökande föräldrar extra utsatta.

Att röken är farligare för omgivningen beror på att den ”passiva” röken från en cigarrett som brinner innehåller större koncentrationer av giftiga ämnen än den rök som dras ned i lungorna. Skälet är att den passiva röken uppstår vid lägre temperatur.

Barn som utsätts för tobaksrök blir lättare sjuka än andra barn. De drabbas oftare av kolik, astma, luftvägsinfektioner och öroninflammationer. På längre sikt riskerar de hjärtkärlsjukdom och cancer.

Därför är det så viktigt att man lyckas nå småbarnföräldrarna för att ge dem stöd att sluta röka, menar Noomi Carlsson. I sin avhandling har hon därför velat utveckla, testa och utvärdera metoder där sjuksköterskorna på barnhälsovårdens mottagningar kan försöka hjälpa föräldrarna att sluta röka. Framför allt har det gällt utsatta områden där också många småbarnsföräldrar röker.

En viktig åtgärd är information, menar hon. Många föräldrar vet inte hur farlig rökningen är. Därför är det viktigt att använda tolk, när det behövs, och också försöka nå papporna, som kan vara den som röker i familjen, men som inte själv går med till BVC.

En annan väg är att be föräldrarna fylla i frågor om rökning i barnets närhet, samtidigt som barnet vägs och mäts. Det ger underlag för en bra diskussion. Som komplement kan man möta halten i kotinin i barnets urin. Det är ett ämne som visar hur mycket nikotin som barnets kropp har brutit ned. Riktad information, remiss till rökavvänjning, hembesök är andra vägar.


Om artikeln
Av Johan Granath
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 5/12 sid 20–23