Nummer 5/2009

Uppsala satsar på DBT

Sid 14-15_200905.jpg
Den fullständiga texten finns i papperstidningen. Här följer ett sammandrag.

Uppsala är ett av de landsting som lite mer storskaligt har satsat på att erbjuda DBT-behandling till båda vuxna och ungdomar. Behandlingen ges framför allt till personer med emotionellt instabil personlighetsstörning, en grupp dit många med självskadebeteende hör. – Det är en metod som vi ser fungerar bra, säger Anna Kåver, som är programansvarig för arbetet i Uppsala och dessutom deltar i en större randomiserad studie på KI, med syfte att utvärdera metoden vetenskapligt.

Redan 2002 fick Anna Kåver, som är psykolog och psykoterapeut med specialistutbildning i klinisk psykologi, frågan från Landstinget i Uppsala. Hon ombads att införa behandlingsmetoden DBT (dialektisk beteendeterapi) i det vardagliga arbetet på psykiatridivisionen.

– Då var metoden relativt ny i Sverige, men BUP och andra enheter i Uppsala har alltid legat långt framme i att utveckla sina arbetsmetoder, säger hon. Jag hade tidigare varit i USA för att lära mig metoden av psykologiprofessor Marsha Lineham, som har utvecklat detta arbetssätt.

DBT är en variant av KBT, dvs kognitiv beteendeterapi, och särskilt utvecklad för att hjälpa patienter med diagnosen borderline, eller emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS) som det också kallas idag.

– Tidigare sågs borderline som en mycket svårbehandlad diagnos, men idag ser man att behandling kan hjälpa patienter till ett drägligt liv. DBT-behandlingen vänder inte patienternas situation helt, de får fortfarande dras med en emotionell sårbarhet, men behandlingen lär dem att leva med det och hantera problemen på ett bättre sätt, säger hon. De flesta kan leva fungerande liv och vi ser att DBT är bra på att drastiskt minska självskadorna och antalet dagar patienterna ligger inne för psykiatrisk slutenvård.

Anna Kåver talar utifrån den erfarenhet man har av metoden i Uppsala och de utvärderingar man gjort av arbetet, men betonar att DBT ännu inte är strikt vetenskapligt utvärderad i Sverige. En större studie pågår emellertid vid Karolinska Institutet, där hon själv och professorerna Marie Åsberg och Åsa Nilsonne följer 106 patienter i en randomiserad studie, för att se hur effekterna av behandlingen ser ut efter två respektive fem år.

Satsningen på DBT var från början ett 2-årigt försök, men är idag en permanent del inom den psykiatriska vården i Uppsala. Ett 20-tal anställda, däribland flera sjuksköterskor, läkare och psykologer har utbildats i Uppsala för att fungera som behandlare.


Om artikeln
Av Sara Bergqvist Månsson
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 5/09 sid 14–15