Nummer 4/2018

Ett jobb som kräver etisk kompass

Det här är en sammanfattning av artikeln. Den fullständiga texten finns i tidningen. Tidningen ingår i medlemskapet i Svensk sjuksköterskeförening. Du kan också prenumerera på tidningen.

Svåra etiska dilemman hör vardagen till för Helena Gustafsson som är medicinskt ansvarig sjuksköterska på LSS-hälsan i Stockholm.
– Men det tvingar oss att varje vecka hitta lösningar på nya problem, att hitta på klurigheter som gör att våra patienter får en bra medicinsk vård.

Arbetet innebär att Helena Gustafsson har det högsta medicinska ansvaret för de personer som omfattas av LSS som bor i gruppbostad, servicebostad eller deltar i daglig verksamhet. Det handlar om personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism, autismliknande tillstånd eller förvärvade hjärnskador.

Många av dem har också olika sjukdomar. De många etiska svårigheterna när det gäller denna patientgrupp handlar mycket om att boende säger nej till medicinsk vård, samtidigt som de behöver den. Deras funktionsnedsättningar kan innebära kognitiva problem eller svårigheter i kommunikationen med andra människor. Rituellt beteende förekommer, där allt måste göras på ett speciellt sätt. Grundläggande är att patienterna har rätt till självbestämmande, de är ju myndiga vid 18 års ålder precis som alla andra.

– Hur gör man när man har en patient med diabetes som bara vill äta chips eller Bravo-kex? Det är ett exempel på vårt grunddilemma – en patient med en somatisk sjukdom som är svår att nå eller som kan ha ett rituellt beteende.

– Man kommer där med sin kunskap om vad som behöver göras och så kan man inte göra det. Ibland får man ta det man får, puls istället för blodtryck. Därför behöver våra medarbetare, förutom baskunskaper i omvårdnad, även pluskunskap när det gäller bemötande.

Om artikeln
Av Margareta Andersson
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 4/18 sid 6–8