Nummer 4/2017

Nu är det slut med plastkassar!

På föreningsstämman i juni togs beslut att Svensk sjuksköterskeförening ska utarbeta en policy för klimat och hälsa. Det är ett första steg att börja arbeta inom ett nytt viktigt område, vilket jag ser fram mot.

De allra flesta av oss människor tror på WHO som slagit fast att klimatförändringarna är det största hotet mot vår hälsa. Höjda medeltemperaturer och luftföroreningar ökar belastning på hjärta och lungor.

Själv var jag i Peking i början av november förra året, det ledde för min del till dubbelsidig lunginflammation. WHO rekommenderar att snittvärdet av skadliga partiklar, PM 2,5, under ett dygn inte bör överstiga 25. Vi hade inte värde under 350 under min vistelse i Peking. Det var orange och rödflaggat varje dag! Det är som att röka 40 cigaretter om dagen.

Vi har alla läst om Lucifer, den extrema värmen och torkan i medelhavsområdet under sommaren. Många här hemma i Sverige har nog önskat få ta lite del av Lucifer. Men Lucifer har inneburit bränder i stora område som följd av torkan. Andra område har haft skyfall, översvämningar och stormar. Detta är enligt forskarna relaterat till den globala uppvärmningen, vilket beräknas leda till 250 000 fler dödsfall per år på grund av klimatrelaterade sjukdomar.

I förlängningen kommer klimatförändringarna att påverka människors försörjningsförmåga framförallt i extremt torra områden vilket i sin tur leder till miljöflyktingar.

Något som gladde mig var när jag i somras vandrade Jämtlandstriangeln och inte en enda gång under fyra dagars vandring såg skräp ligga i naturen och att det på Svenska Turistföreningens anläggningar var fokus på miljötänkandet. Mycket bra! Men jag blev oerhört bestört när jag såg SVTs reportage som visade att Svalbard som varit känt för orörd natur nu har stora problem med allt skräp som havsströmmarna för med sig.

Det ligger drivor av plast som leder till plågsam död för sälar, renar och fåglar, de sistnämnda svälter ihjäl med magarna fulla av plast. Plasten bryts med tiden sönder till mindre delar så att de mindre djuren kan få i sig dem – och när små djur blir mat åt de större vandrar plasten uppåt i näringskedjan.

I ett annat reportage från SVT framgår det att det att produktionen av plast ökat från 15 miljoner ton år 1964 till 311 miljoner ton år 2014. Av denna enorma mängd plast återanvänds endast fem procent! Rapporten slår fast att det kommer att finnas mer plast än fisk i haven tidigare än år 2050 om vi inte gör något åt det.

Här kan vi alla hjälpas åt. Jag sa till i min lokala affär att charkavdelningen skulle lägga pålägget jag köpte i papper, inte i plastburkar. Så bra sa de, och tog med idén till andra kunder.

På ICNs konferens i Barcelona var en av huvudföredragshållarna Barbara Sattler, sjuksköterska, professor University of San Francisco. Hon avslutade sitt föredrag med att säga vi kan alla hjälpas åt, till exempel med detta, och så visade hon sin vattenflaska. Ja, det är naturligtvis svårt i länder där vi inte kan dricka vattnet utan är hänvisade till plastförpackningarna. Men i Sverige är vattnet bra. Och om vi som vill ha kolsyrat vatten gör det hemma i en kolsyremaskin istället, så slipper vi dessutom bära hem tunga förpackningar.

Vi kan alla hjälpas åt med att bidra till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Svensk sjuksköterskeförening är med i det arbetet, vi vill öka kunskapen om sambandet mellan miljöfaktorer och hälsa samt främja en utveckling som leder till god livsmiljö och folkhälsa. Du hänger väl också med?

Om artikeln
Av Ami Hommel
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 4/17 sid 41