Nr 04, årgång 2017

Ledare

  • Det här är vår riktning

    Under de kommande åren är föreningens övergripande mål att verka för hög omvårdnadskompetens och sjuksköterskors professionella utveckling för patientens, vårdens och samhällets bästa. Det finns många exempel som visar att omvårdnadskvaliteten är för låg på grund av kompetensbrist.
    Omvårdnadsmagasinet omslag nr 4, 2017

    Nr 04, årgång 2017

Forskning

  • Stöd i etiskt svåra situationer

    Hälso- och sjukvårdspersonal ställs ständigt inför etiskt svåra situationer, vilket kan leda till känslor av maktlöshet och frustration. Det beskriver sjuksköterskan Dara Rasoal i sin doktorsavhandling. Att få möjlighet att diskutera etiska frågor i grupp under ledning av en oberoende diskussionsledare kan ge personalen möjlighet till en större medvetenhet på ett djupare plan.
  • Att förstå, utvärdera och följa patientens smärta

    En numerisk smärtskala är användbar för att följa patientens smärtupplevelse, för att upptäcka smärta och för att tidigt sätta in åtgärder när smärtan är svår. Ändå används den inte på ett strukturerat sätt inom vården menar forskaren och smärtsjuksköterskan Lotta Wikström.
  • Snabbare återhämtning när patienten skattar sin smärta

    Det går snabbare att återhämta sig efter en operation, och undvika långdragen smärta när patientens smärtnivå snabbt blir acceptabel. Det kan underlättas genom att patienten är delaktig i smärtbedömningen visar Kerstin Eriksson i sin avhandling om smärtbedömning efter kirurgiska ingrepp. Avhandlingen som är utförd ur ett patientperspektiv har lagts fram vid Jönköping University.
  • När patienten blir mer än sin sjukdom

    Vilket arbetssätt är bäst? Den personcentrerade vården, som har fokus på patientens upplevelse, eller den standardiserade vården, som vill garantera att alla insatser som ges är evidensbaserade?
  • Anestesisjuksköterskan – patientens företrädare i alla lägen

    Det är ett stort ansvar att ta hand om en patient som är sövd och utlämnad till vårdpersonalens omsorg. Forskaren Ann-Sofie Sundqvist har i sin avhandling om anestesisjuksköterskors arbete undersökt vad det innebär att vara patientens företrädare i en mycket sårbar situation. – Vi har inte bara det fysiologiska ansvaret utan också ett moraliskt och etiskt ansvar där vi upprätthåller patientens interna integritet, säger hon.

Porträtt

  • Med fokus på patientsäkerhet

    Charlotta George har två viktiga jobb. Dels är hon som Chief Nurse Officer, utsedd av Socialstyrelsen, den svenska rösten i det internationella samarbetet när det gäller omvårdnad, dels leder hon Socialstyrelsens patientsäkerhetsarbete. Att vara sakkunnig i patientsäkerhet ger en väldig tyngd åt att vara Chief Nurse Officer, säger hon.

Reportage

  • Självmord kan förebyggas

    Varje dag tar fyra personer i Sverige sitt liv. Sammanlagt handlar det om runt 1 500 personer per år som drabbas av detta ”psykiska olycksfall” som det numera kallas. Många är äldre män, men också ungdomar är särskilt utsatta. De ser inte längre någon utväg och vanliga riskfaktorer är relationer eller liv som på olika sätt har kantrat, känslan av att inte längre höra till, psykisk sjukdom och även stark smärta. Men självmord kan förebyggas. Och sjuksköterskor har en viktig roll i det arbetet.
  • Samlad plan ska minska självmord i Värmland

    Värmland har under sommaren presenterat samhällets samlade plan för suicidprevention i länet. Sedan ett par år tillbaka pågår också en stor utbildningssatsning för att ge personal stöd att upptäcka personer som funderar på att ta sitt liv, ge dem mod att våga fråga och redskap att ge stöd. Båda satsningarna har drivits av engagerade sjuksköterskor.
  • Stöd att prata utan ord

    När Linnea Smedler började arbeta som sjuksköterska på Östra sjukhuset (SU) i Göteborg upptäckte hon att många patienter inte kunde svenska. Nu är hon med i projektet KomHIT flykting som har tagit fram ett kommunikationsstöd för hälso- och sjukvården samt tandvården i Västra Götalandsregionen. – Det underlättar enormt. Tidigare upplevde jag att vården kunde dröja eftersom det var svårt att ta reda på hur patienterna mådde om det inte fanns någon som kunde översätta i närheten, säger hon.
  • Så här anmäler du din oro när barn far illa

    Om du som sjuksköterska misstänker att ett barn far illa, då har du skyldighet att göra en orosanmälan till socialtjänsten. Ambulanssjuksköterskan Axel Moberg är initiativtagare till den digitala plattformen Orosanmälan.se som gör det enkelt att skriva en orosanmälan. Genom din anmälan kan fler missförhållanden komma till socialtjänstens kännedom och fler barn får hjälp. Här kan du läsa mer om när du måste anmäla och vad som händer sedan.

Krönika

  • Nu är det slut med plastkassar!

    Vi kan alla hjälpas åt med att bidra till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Svensk sjuksköterskeförening är med i det arbetet, vi vill öka kunskapen om sambandet mellan miljöfaktorer och hälsa samt främja en utveckling som leder till god livsmiljö och folkhälsa. Du hänger väl också med?