Nummer 4/2014

Verksamhetsförlagd utbildning måste vara ”på riktigt”

201404sid40.jpg
Den fullständiga texten finns i papperstidningen. Här följer ett sammandrag.

Det krävs tid och resurser för att handleda sjuksköterskestudenter ute i vården. Studenten behöver känna sig delaktig och uppleva att det som görs är betydelsefullt för patienten. Det ska vara ”på riktigt”. Sjuksköterskan Katri Manninen kallar det inre och yttre autenticitet.

Hennes avhandling handlar om verksamhetsförlagt lärande på en utbildningsavdelning som har funnits vid infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i nästan tio år.

Femton studenter tar ansvaret för omvårdnaden tillsammans med ett team av fem handledare. De jobbar morgon- och kvällspass. Avdelningen har åtta vårdplatser.

För förstaårsstudenterna var det viktigt att få möjlighet att skapa en självständig relation med ”sina” patienter. De kände ett ansvar och att de ”hörde till”. Handledarna tog de hjälp av vid behov.

När Katri Manninen har tittat på det som händer i utbildningssituationen har hon sammanfattat det i två begrepp: inre och yttre autenticitet.

Den yttre autenticiteten innebär att lärosituationen är ”på riktigt”, på en riktig avdelning med riktiga patienter. Inre autenticitet innebär att studenten kan skapa ömsesidiga relationer med patienter. Studenterna får en känsla av delaktighet, vilket studenterna under första året också upplevde. Båda delarna behövs.

För sistaårsstudenterna var det mer komplext. Patienter blev mer ett objekt, inte någon som de skapade en relation med. Handledaren var en auktoritet som skulle tala om för studenten vad han eller hon skulle göra, inte en stödjande person som man kunde använda sig av när det behövdes. De upplevde med andra ord inte alltid inre autenticitet.


Om artikeln
Av Helena Östlund
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 4/2014, sid 40–41