Nummer 4/2012

Enkel moral räcker

OM201204sid43.jpg

Sommartorka … kan man ju inte säga att det varit precis. Varken med vädret eller med politiken. Först regnade det i flera veckor i Småland där vi har vårt faluröda torp. Sedan regnade det endast några gånger per dag och i slutet av semestern var det faktiskt lite uppehåll. Men det goda med regnandet (utöver att det håller hyn fräsch) är att man hinner både sticka barnkoftor och läsa tidningar.

Landets journalister har verkligen försökt hålla sommartorkan borta. Först Almedals-veckan som fick god bevakning i press och media och sedan OS i London som ingen kunnat missa. Aftonbladet avslöjade att Centerpartiet debiterat Näringsdepartementet för partiets representation efter det att Dagens Nyheter avslöjat Tillväxtverkets representations- och seminariekostnader. Alla kan vara lugna, några liknande chokladprovningar eller seminarier med vin förekommer inte hos Svensk sjuksköterskeförening!

Men det är inte chokladprovningarna som upprört mig mest utan Sydsvenskans och Svenska Dagbladets (SvD) artikelserier om vård. Sydsvenskan har granskat Hälsovalet i Skåne och skriver att den 1 maj 2009 fanns det 89 offentliga vårdcentraler och 39 privata familjeläkarenheter i Skåne. Sedan dess har åtta vårdcentraler lagts ner och nu finns det 87 (sic!) offentliga kvar och 61 privata, och ytterligare tre privata planeras i Malmö, min nya hemstad. Sextio av 87 offentliga vårdcentraler har ”tappat” patienter, totalt handlar det om 52 405 personer som sedan Hälsovalet infördes för tre år sedan lämnat den offentliga vården. Andelen privat vård i Skåne ökar alltså stadigt. Förra året betalades mer än 3 miljarder till privata vårdföretag, mest till Carema och Capio. Om det kan man ju tycka vad man vill, men när man sedan lägger till informationen från SvD: s artikelserie från juli månad som hette ”Rika på omsorg” blir i alla fall jag upprörd.

Artikelserien i SvD handlade alls inte om rikligt med omsorg utan om omsorgsboenden som skapar rikedomar åt riskkapitalbolag. Efter de senaste årens uppmärksamhet om hur dessa bolag köper upp mindre företag i skol-, vård- och omsorgsvärlden kommer uppgiften om deras rikedomar inte som någon överraskning.

SvD uppger att det idag finns knappt 25 000 vårdberättigade vuxna inom handikappomsorgen på en skattefinansierad marknad (Obs! ordet). En marknad som för närvarande är värd 30 miljarder kronor. På cirka fem år har de fristående, icke kommunala, gruppboendena alltmer köpts upp så att 70 procent av dessa idag ägs av företag som landar sina vinster i skatteparadis. SvD använder ordet ”dammsuger” för att beskriva hur Sveriges lönsamma boenden monopoliseras. Intervjuade, enskilda privata ägare uppger att de ofta uppvaktas med erbjudanden om att sälja sina företag.

Hade nu säljinviterna utgått från en vilja att förbättra och utveckla omsorgen hade det möjligen gått att hitta något förmildrande till det faktum att skattefinansierad verksamhet så långt möjligt undviker att betala skatt. Men en viktig huvudpoäng i artikelserien är att riskkapitalföretagen använder dubbla budskap. Tre namngivna företag citeras med de ord de använder för att sälja in sig till omsorgstagare (eller brukare som det kallas), och till investerare. Företagens budskap är i det närmaste identiska varför jag väljer ett exempel, Frösunda. Till brukarna skriver de: ”Vi vet att alla är unika. Därför erbjuder vi personligt stöd som ska passa dig. Det är du som vet hur ditt behov ser ut och ska själv välja vilket stöd som passar dig. Vårt mål är högsta möjliga livskvalitet – på dina villkor. ”

Till investerarna skriver Frösunda: ”En marknadsledande vårdgivare med skyddade marknadspositioner, förutsägbara intäktsströmmar, och en plattform för organisk, förvärvsdriven tillväxt. En robust affärsmodell, med återkommande intäkter. Det finns stora möjligheter att öka marginalerna genom stordriftsfördelar. ”

Hur de stordriftsfördelarna ska ge brukaren bästa möjliga livskvalitet på deras egna villkor återstår att både förklara och bevisa! I alla fall klarar inte SvD det utan sätter rubriken ”Stor omsorg – om vinsten”. De till och med använder en vitsig devis i en slutkommentar när de beskriver riskkapitalföretagen i ett påhittat citat: ”Vi har mer moral än andra – vi har dubbelmoral. ”

De största bolagen gör vinster på flera tiotusentals kronor per anställd och år. En enkel moral vore att för de pengarna både betala skatt och höja de anställdas löner och förbättra arbetsvillkoren, liksom att verkligen lägga grunder för en omsorg på brukarnas villkor.


Om artikeln
Av Ania Willman
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet 4/12 sid 43