Nummer 4/2012

”Det drabbar inte mig för jag solar inte”

OM201204sid8.jpg
Den fullständiga texten finns i papperstidningen. Här följer ett sammandrag.

Patienter som inte vill belasta vården i onödan och en krånglig organisation som orsakar fördröjning. Det är två anledningar till att personer med malignt melanom väntar för länge med att söka vård. Det visar distriktssköterskan Senada Hajdarević i sin avhandling Patient and health care delays in malignant melanoma.

Andra problem är att när de väl söker vård, är det krångligt och tidskrävande att komma fram till rätt ställe, där hjälpen kan ges.

Fördröjningarna kan få katastrofala följder. Malignt melanom är egentligen en sjukdom med en god prognos, om den upptäcks och behandlas i tid. Den har också fördelen att den ofta är synlig och därmed borde kunna upptäckas i tid.

Men om man ser till utvecklingen över tid, så ökar malignt melanom med fyra procent varje år. Sedan 1987 har också dödligheten hos kvinnor med sjukdomen ökat med 20 procent. Motsvarande ökning för männen är 40 procent.

Senada Hajdarević betonar att det är mycket viktigt att patienterna söker hjälp så snart de upptäcker symtom och att vården också blir medveten om de fördröjningar som finns när patienten väl tar kontakt. Hon menar att mycket talar för att patienter med misstänkt malignt melanom bör få träffa en hudläkare direkt eller att vårdcentralerna utbildar en melanomsjuksköterska som kan hjälpa till med en första bedömning och samordna remissvar så att processen blir snabbare.


Om artikeln
Av Camilla Andersson
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 4/12 sid 8–11