Nummer 4/2010

Utsatt situation för partners till patienter med hjärtsvikt

201004_8.jpg
Den fullständiga texten finns i papperstidningen. Här följer ett sammandrag.

En man i 70-årsåldern har drabbats av hjärtsvikt efter en by pass-operation. Efter en vecka skickas han hem, men fortfarande behöver han stor hjälp för att få dagen att fungera. Hans partner förväntas ställa upp med vård och omvårdnad, men hur påverkas hennes liv och deras relation av allt det nya? Vad händer med hälsan, livskvaliteten och känslan av kontroll? Det var frågor som sjuksköterskan Susanna Ågren ville studera i sin avhandling.

Många partners klarade situationen bra, konstaterar hon, men en stor grupp upplevde det nya ansvaret och de förändringar som det förde med sig som en börda. Framför allt berättade de om social isolering med begränsad tid och ork att träffa andra människor. Svaren visade också att partnern behövde bekräftelse, trygghet och möjlighet till återhämtning för att bygga upp sin egen inre styrka. De anhöriga betonade hur viktig hälso- och sjukvårdspersonalen var när det gällde möjligheten att få stöd. Därför gjorde Susanna Ågren också en interventionsstudie där patienterna och deras livskamrater erbjöds utbildning om egenvård och stödsamtal i form av kognitiv beteendeterapi.

Susanna Ågren har arbetat på thoraxkärlkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping i 14 år och har träffat många patienter och anhöriga i utsatta situationer.

– På intensivvården är patienterna ofta mycket svårt sjuka, säger hon. En del kommer dit efter en by pass- eller en klaffoperation och det är inte ovanligt att de får hjärtsvikt som en komplikation efter operationen. Som sjuksköterska har jag mest kontakt med deras partners, patienterna själva är oftast sövda när de är svårt sjuka. Deras partners är förstås ledsna och oroliga och en viktig uppgift är att förklara vad som har hänt och hur det kommer att bli efter operationen.

Vårdtiden för dessa patienter har blivit allt kortare och måttligt sjuka patienter skickas hem efter i genomsnitt en vecka på sjukhuset. Ingen förväntar sig att patienten då ska klara sig själv, utan man förutsätter helt enkelt att anhöriga ska ta över ansvaret för en stor del av vården och omvårdnaden, menar Susanna Ågren.

– Det var många gånger jag undrade hur det skulle gå när patienten kom hem och hur de anhöriga skulle orka. Att vara partner till en patient med hjärtsvikt innebär att man måste acceptera förändringar i livet och förhållandet samtidigt som man ska agera som en informell vårdgivare. Det kan vara rätt tufft och när de kommer hem står de ganska ensamma. Jag minns en kvinna som jag pratade med. Hennes man hade hjärtsvikt och själv arbetade hon. Hon berättade hur hon hela tiden fick fara fram och tillbaka mellan arbetet och hemmet för att se till sin man.


Om artikeln
Av Sara Bergqvist Månsson
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 4/10 sid 8–11