nr 04, årgång 2010

LEDARE

  • Omvårdnad ska det heta

    Svensk sjuksköterskeförening menar att huvudområdet i sjuksköterskeutbildningen, både på grund- och avancerad nivå, ska benämnas omvårdnad.

FORSKNING

  • Utsatt situation för partners till patienter med hjärtsvikt

    Den som drabbas av hjärtsvikt efter en operation skickas ofta hem efter en vecka och partnern förväntas ta en stor del av det informella vårdarbetet. Dessa anhöriga behöver ett mycket bättre stöd, menar Susanna Ågren i sin avhandling.
  • Svårt tolka oskrivna regler i palliativ vård

    Det är viktigt att föra de oskrivna reglerna till ytan, säger forskaren och sjuksköterskan Anna Sandgren. Då skulle patienter, närstående och sjuksköterskor i palliativ cancervård känna sig tryggare.
  • Äldre och multisjuk – se hela patienten och inte bara delarna

    I sin doktorsavhandling ”Era delar är min helhet”, belyser Martina Summer Meranius äldre multisjukas livssituation. Det diagnosinriktade perspektivet dessa patienter möter i vården måste bytas mot ett hälsoperspektiv som utgår från patientens hela situation.
  • Familjen måste ges plats i den psykiatriska vården

    Psykiatrivården skulle kunna bli ännu bättre ifall de anhöriga togs in som resurser i vården. Samtidigt krävs det att vården individualiseras. Lena-Mari Sjöbloms avhandling ”Närstående i den psykiatriska vården, en kvalitativ studie om erfarenheter av närståendes delaktighet”, visar att både närstående och patienter efterlyser större delaktighet i vården, medan personalen vill sköta vården själv och tror att de anhöriga behöver avlastning.

PORTRÄTT

  • Stort engagemang för sjuksköterskor i Tanzania

    Sigbrit Jansson har ett stort engagemang för sjuksköterskorna i Moshi i nordöstra Tanzania. En viktig del i arbetet är att undervisa i etik och erbjuda terapeutiska samtal.

REPORTAGE

  • Hur många sjuksköterskor behövs på avdelningen? Datasimulering kan ge svaret

    I industrin är det vanligt att använda datasimuleringar för att beräkna personal och resursbehov. I den komplexa sjukvården borde behovet vara minst lika stort, men där möter forskaren Matías Urenda Moris motstånd.
  • Smartare användning av kompetens och utrustning vid operationer

    Hur ska dyrbara operationsresurser och -team kunna användas smartare? Marie Persson, vid Blekinge Tekniska Högskola, har i sin avhandling undersökt hur man kan förbättra planeringen av akuta och planerade operationer, med datasimulering.
  • Svårbedömda prioriteringar inom ambulansvården

    Vad är mycket akut och vem kan vänta? När en människa ringer till larmcentralen ska personalen på några sekunder avgöra om den som är sjuk eller skadad behöver en ambulans och hur bråttom det är. Men det är svårt att bedöma vårdbehovet hos akut sjuka och skadade patienter visar forskningen. Hälften av prioriteringarna blir fel och många behöver egentligen inte ambulans.
  • Sjuksköterskor tycker till

    Hälso- och sjukvården är ständigt föremål för debatt och särskilt i valtider som dessa. I mitten av 1960-talet beslutade sig Svensk sjuksköterskeförening för att ta reda på vad sjuksköterskorna hade för åsikter om vården.
  • Sjuksköterskor viktiga när riktlinjerna om demens ska genomföras

    I maj publicerades den slutliga versionen av demensriktlinjerna och Elisabeth Hallberg, sjuksköterska och demenssamordnare i Simrishamns kommun, är en av många som nu jobbar hårt för att de ska genomföras.

KRÖNIKA

  • Är kunskapsbaserad vård en illusion?

    Ania Willman om att inte bara verksamheten utan även de politiska politiska besluten bör vila på kunskap och beprövad erfarenhet.