nr 04, årgång 2009

LEDARE

  • Blunda inte för problemen

    Vi säger inte att Sveriges Kommuner och Landsting ljuger, men faktum är att de döljer halva sanningen. I en rapport från i somras beskrivs utvecklingen i svensk hälso- och sjukvård som i huvudsak framgångsrik. Rapporten Utvecklingen i svensk hälso- och sjukvård – struktur och arbetssätt för bättre resultat är korrekt och beskriver viktiga förbättringar men undviker samtidigt att lyfta fram allvarliga problem.

FORSKNING

  • När livsvärldens mönster brister

    Att drabbas av demens är som att långsamt försvinna från världen. Inte längre räknas med, inte bli lyssnad till. Att inte alltid få den vård man borde ha. Eller få en vård som förvärrar situationen. Sjuksköterskan Rune Svanström vill lyfta fram demenssjukas egna röster. I sin avhandling När livsvärldens mönster brister har han samtalat med demenssjuka som bor hemma och deras anhöriga, för att ge en bild av hur de uppfattar sina liv.
  • Goda relationer ger styrka i intensivvården

    Goda relationer och anhörigas närvaro är av avgörande betydelse för hur patienter på en intensivvårdsavdelning upplever säkerhet, värde, mänsklig värme och motivation. Dessutom stärks patienterna när de känner att deras anhöriga blir erkända och välkomnade av personalen. Det visar Ingrid Wåhlins avhandling The circle of strength and power – experiences of empowerment in intensive care.
  • Syskon till cancersjuka barn glöms bort

    Få uppmärksammar syskonen till cancersjuka barn. De lever i skuggan av döden, i en förtida sorg, sedan diagnosen ställts, visar Margaretha Nolbris avhandling. Hon har ställt frågan de bortglömda barnen sällan får: Hur mår du?
  • Överdriven oro för patienter med cancer

    Att drabbas av cancer är en traumatisk händelse, men det är inte så illa som sjuksköterskor inom cancervården många gånger tror. Patienterna har större emotionellt stöd från anhöriga, de kan hantera sin sjukdom på ett bättre sätt och behöver troligen mindre tröst än vad sjuksköterskorna uppfattar. Det visar Gunilla Mårtensson i sin doktorsavhandling, där hon också undersöker vilka konsekvenser detta får för omvårdnaden.

PORTRÄTT

  • En historieberättare

    Nästa år fyller Svensk sjuksköterskeförening 100 år. Det kommer att firas på många sätt. Bland annat med en jubileumsbok som inte bara beskriver föreningens historia utan också sjuksköterskeyrkets utveckling. Författare är Anna Götlind, professor i historia vid Högskolan Dalarna.

REPORTAGE

  • Bygg rätt i framtidens sjukhus

    Eget rum är bra för patienter och vårdpersonal, enligt ny omvårdnadsforskning. Patientens rum blir vårdpersonalens arbetsmiljö och i en fin och lugn miljö spiller vårdpersonalens trivsel över på patienterna, som får bättre vård. Patienterna återhämtar sig också fortare i en trevlig vårdmiljö. Det visar forskaren, sjuksköterskan och politikern Barbro Ronsten i sin licentiatavhandling ”Ett patientvänligt sjukhus – Exemplet Visby lasarett” från Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete vid Växjö universitet.
  • Vårdvetenskaplig reflektion gör patienten sedd och lyssnad till

    När vårdvetenskap tillämpas i vardagsarbetet blir patienten sedd och lyssnad till. Vårdaren vågar se en ledsen patient och tar sig tid att ställa den enkla frågan: hur mår du? Kärlkirurgiska kliniken på Västerås lasarett har utvecklat ett arbetssätt som bygger på professor Katie Erikssons vårdvetenskapliga teorier. Det har lett till arbetsglädje och nöjda patienter.
  • Förhandlingar i dödens väntrum

    Vad säger lagen, medicinsk praxis och moralen om hur patienter som närmar sig döden ska bemötas och behandlas? Får doktorn skriva ut läkemedel så att patienten kan ta sitt liv? Är det accepterat att välja bort den sista tidens ångest och kräva terminal sedering? Får föräldrar till ett mycket för tidigt fött barn bestämma när behandlingen ska avslutas? Det handlar om förhandlingar i dödens väntrum och är något som sker alldeles för sällan, menar Torbjörn Tännsjö.
  • Gränslös vård ger resurser i glesbygd

    Likvärdig högkvalitativ vård oavsett var patienten bor. Det är målet för Gränslös vård i Tornedalen där finländska och svenska vårdcentraler samarbetat över gränsen i över 30 år. Nu tas nästa steg för att kunna ge en bra vårdkvalitet och möjlighet till fritt vårdval i en glesbygd där utflyttningen fortsätter i oförminskad takt.

KRÖNIKA