nr 04, årgång 2008

LEDARE

  • Oacceptabelt att patienter skadas av vård

    Vårdskador och brister i patientsäkerhet har under de senaste åren fått en intensiv uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Vårdskador som till exempel ger förlängd vårdtid, återinskrivning, sårinfektioner och läkemedelsbiverkningar uppkommer vid närmare vart tionde vårdtillfälle. Det är inte heller ovanligt att patienter dör på grund av skador som vården har givit.

FORSKNING

  • Försämrad psykosocial hälsa hos barnen

    Svenska skolbarns psykosociala hälsa är försämrad. Inte minst gäller det flickor i socialt utsatta områden. Det visar en avhandling av sjuksköterskan Eva K Clausson. Svenska skolsköterskor har sammantaget en unik kunskap om skolbarns fysiska och mentala hälsa och den borde användas bättre i folkhälsoarbetet, menar hon. Samtidigt är det viktigt att dokumentationen blir tydligare.
  • Hur länge ska man skjuta upp döden?

    Den livsuppehållande behandlingen drivs för långt. Döende patienter bör istället få avsluta sina liv i lugn och ro. Det menar många sjuksköterskor och lägger inte sällan skulden på läkarna. Mia Svantesson konstaterar i sin avhandling att läkare faktiskt vill begränsa behandling lika ofta som sjuksköterskor Hon har också prövat etikronder som en väg att nå större förståelse mellan de båda yrkesgrupperna.
  • Individen viktigare än kulturell bakgrund

    Se till individen snarare än hennes kulturella bakgrund. Den slutsatsen drar distriktssköterskan Elisabeth Björk Brämberg efter sitt avhandlingsarbete om att vara invandrare och patient i Sverige. Hon vill att vårdpersonal lär sig använda tolk, hellre än att utgå från en mall om hur personer från en viss kultur ska bli bemötta. Först med tolk kan invandrare som inte pratar svenska bli delaktiga i sin egen vård.
  • Vården av cancersjuka barn borde vara familjecentrerad

    Föräldrar till cancersjuka barn borde erbjudas hjälp och stöd under barnets sjukdomstid och även efteråt, inte bara en gång utan vid upprepade tillfällen. Dessa föräldrar, som drar ett tungt vårdlass, har lätt för att helt fokusera på de sjuka barnen och glömma sina egna behov. Resultatet kan bli posttraumatisk stress med bland annat känslomässig avskärmning, oro och ångest visar Ulrika Pöder i en aktuell doktorsavhandling.

PORTRÄTT

  • Vapendragare för bättre miljö

    Klimatfrågan och smittspridningen av antibiotikaresistenta bakterier i vården är vår tids stora utmaningar. Det anser rikshygiensjuksköterskan Kerstin Mannerquist, Smittskyddsinstitutet, som ska tala om hygienföreskrifter som väcker reaktioner under Lust & kunskapsdagarna i Örebro i oktober. – Om vi inte kan hejda de resistenta bakteriernas framfart sitter vi där en vacker dag utan antibiotika.

REPORTAGE

  • Snabbt omhändertagande för patienter med höftfraktur

    Tjugoåtta minuter. Det är rekordet för att ta en person med en misstänkt höftfraktur från ambulanstransporten, via röntgen och upp till ortopedklinikens avdelning 12 på Universitetssjukhuset i Lund (USiL). – Förut kunde patienterna ligga och vänta i många timmar på akuten, säger sjuksköterskan Ami Hommel, som doktorerat med avhandlingen ”Improved safety and quality and care for patients with a hip fracture”.
  • Päron och mandlar – bra metod att stötta unga flickor

    Vad har päron och mandlar med mens att göra? Mycket, säger barnmorskan Gun Rembeck som har en skål med päron på bordet när hon berättar för 12-åringar om hur det är att få mens. – Precis som päronet var ett litet kart en gång, har det genom att få näring växt till sig och mognat. I begynnelsen var flickornas livmoder liten, men nu har den växt till sig och är mogen för förändring.
  • Kommunal sjuksköterska – utsatt yrke med behov av kompetensutveckling

    Att arbeta inom den kommunala äldrevården är roligt, meningsfullt och utmanande, betonar Karin Josefsson, en av få sjuksköterskor som doktorerat på de kommunala sjusköterskornas arbetssituation. Samtidigt visar hennes forskning att de löper risk att drabbas av psykisk ohälsa. Problemet är tidspress och obalans mellan krav och möjligheter att påverka arbetet i stort. Kompetensutveckling och större inflytande skulle förbättra situationen och också utveckla vården.
  • Lär dig att identifiera och bemöta äldres depression

    Många äldre i vården är deprimerade. Det betyder att vårdpersonal hela tiden möter äldre som visar tecken på depression. Men många saknar tillräcklig kunskap för att kunna identifiera och bemöta dessa patienter. – Det gäller att fånga upp patienterna och lära sig hur man bemöter depression och ångest hos äldre patienter, menar psykologen Görel Bråne.
  • Treårssatsning på ämnet omvårdnad

    Första etappen har lyckats. Ett år av tålmodigt konsensusarbete har gett resultat. Nu är hela personalen enad kring den gemensamma ämnesformuleringen, säger Maria Arman, docent i vårdvetenskap, Karolinska Institutet, som leder en treårssatsning för att stärka omvårdnadsämnet på KI, delvis som svar på Högskoleverkets kritiska utvärdering av sjuksköterskeutbildningarna i april 2007.