Nummer 3/2016

Allas rätt till vård

201603sid5.jpg

Idag när nästan 60 miljoner människor är på flykt sätts humanism och mänskliga rättigheter på prov. I Sverige har vuxna personer som är asylsökande eller papperslösa enligt lag rätt till ”vård som inte kan anstå”. Denna lag är betydelsefull men otillräcklig. EU-migranter med uppehållsrätt, som inte har sjukförsäkring från hemlandet, saknar rätt till subventionerad vård.

Svensk sjuksköterskeförening arbetar tillsammans med en rad andra professionella, fackliga, kyrkliga och humanitära organisationer för att begreppet ”vård som inte kan anstå” ska tas bort ur lagen. Vi har stöd av Socialstyrelsen som har uttalat att ”vård som inte kan anstå” är oförenligt med vårdyrkenas etik, inte är medicinskt tillämpligt i sjukvården och riskerar att äventyra patientsäkerheten. Denna särbehandling innebär ett personligt lidande för de drabbade och är ett etiskt dilemma för vårdpersonalen som uppmanas frångå den yrkesetiska principen att ge vård utifrån den enskilda personens behov.

Nu höjs flera röster för att papperslösas och asylsökandes rätt till vård ska försämras. Sverigedemokraterna vill begränsa vården till enbart akutvård och Alice Teodorescu, politisk chefredaktör på Göteborgsposten håller med. Trots att lagen antogs i bred enighet av samtliga partier utom Sverigedemokraterna har nu Ulf Kristersson, ekonomisk politisk talesperson för Moderaterna, sagt att han anser att man kan diskutera om papperslösa verkligen ska kunna få planerad vård.

Sverigedemokraterna menar att vi inte råd att betala vården för papperslösa. Den kostade 100 miljoner under 2014. Men det motsvarar bara 0,4 promille av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten i Sverige, så visst har vi råd att stå upp för människorättsliga och medicinsk-etiska principer!

Vi måste agera så att inte lagen försämras. Sjuksköterskor och alla andra professioner i vården är helt överens om att en begränsning av rätten till vård är oförenligt med våra yrkesetiska principer. Professionerna ska ha patientens hälsa som det främsta målet och aldrig frångå principen om människors lika värde.

Men vi behöver diskutera rätten till vård även bland oss själva. Det händer fortfarande att vårdpersonal, även sjuksköterskor, nekar papperslösa vård. Det kan bero på okunskap men i värsta fall på rasism. Aftonbladet har avslöjat ett par legitimerade sjuksköterskor som skrivit grova rasistiska kommentarer på nätet. De har bland annat uppmanat ”halvapor” att åka hem och dö och skrivit hatiska inlägg om undermänniskor.

Svensk sjuksköterskeförening menar att det är helt oacceptabelt att legitimerade sjuksköterskor agerar rasistiskt. Vår yrkesetiska kod är glasklar. Sjuksköterskan ska främja en miljö där mänskliga rättigheter, värderingar, sedvänjor och trosuppfattningar hos enskilda personer, familjer och allmänheten respekteras. Ingen person som behöver vård ska riskera att möta en sjuksköterska med rasistiska värderingar. Vår legitimation är en garanti för att sjuksköterskan har godkänts för yrkesverksamhet och ger samhället en garanti för att yrkesutövaren är lämplig att utöva yrket.

Sjuksköterskor behöver stödja varandra och säga ifrån vid alla former av rasism oavsett om det är i lunchrummet eller på bussen. Det räcker oftast att ifrågasätta ett rasistiskt uttalande och fråga varför personen säger så, för att påverka. Svensk sjuksköterskeförening kommer att fortsätta att agera när människor förnekas vård på grund av sin rättsliga status och ge sitt stöd för alla människors rätt till vård.