Nummer 3/2010

Sociala skillnader i tonåren ger sämre hälsa vid 30

Sid-34-35-3_2010.jpg
Den fullständiga texten finns i papperstidningen. Här följer ett sammandrag.

Sociala skillnader och hur omtyckt man är av kamrater och lärare i skolan påverkar tydligt ungas hälsa och villkor senare i livet. Det visar Masuma Novak i sin avhandling om klass- och könsbunden ohälsa. Hon påpekar att skolans personal kan göra stor skillnad i ungas liv genom att stödja och peppa elever som har sämre förutsättningar.

Masuma Novaks avhandling utgår från en epidemiologisk studie som startade 1981 och som bygger på enkäter med samtliga elever i klass 9 i Luleå. Ungdomarna svarade på hälsorelaterade frågor om sina liv och även frågor som gällde relationer hemma och i skolan. Med jämna mellanrum har deltagarna följts upp med liknande frågor.

Många forskare har analyserat data i studien och Masuma Novak har tittat på svaren för att studera hälsa ur ett bredare klass- och könsperspektiv. Hon har valt ut faktorerna rökning, fetma och rygg/nackvärk som markörer på om hälsan är god eller inte.

När elever gick ut grundskolan fanns inga klassbundna skillnader när det gällde dessa markkörer, men senare i livet, när ungdomarna blivit 30, syntes stora skillnader. De som hade låg utbildning beskriv att de hade mer värk. Jämfört med högutbildade var det också fler som rökte och var överviktiga. Rökning och värk var vanligare bland lågutbildade kvinnor. För lågutbildade män handlade det framför allt om problem med överviktigt.

Avhandlingen visar också att hälsa senare i livet tydligt hänger ihop med hur omtyckt eleven var av kamrater och lärare i skolan.


Om artikeln
Av Helena Östlund
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 3/10 sid 34–35