nr 03, årgång 2010

LEDARE

  • Gör om, gör rätt – men det är bråttom

    Svensk sjuksköterskeförening är besviken på Högskoleverkets utredning ”Sjuksköterskors specialistutbildning – vilket slags examen? ” Trots det stora behovet av förändring av specialist-sjuksköterskeutbildningen för att klara hälso- och sjukvårdens behov väljer Högsko- leverket att inte lägga ett enda konkret förslag utan ber i stället regeringen om ett nytt uppdrag. De vill utreda hur högskolan och vården faktiskt samarbetar.

FORSKNING

  • Patienter med svåra hjärnskador riskerar undernäring

    Många patienter med allvarlig hjärnskada blir undernärda under de första månaderna på sjukhus. Det visar sjuksköterskan Karolina Krakau i sin avhandling, framlagd vid Uppsala universitet. Eftersom rätt näring minskar nedbrytningen av kroppsvävnad efter en hjärnskada och dessutom kan påverka återhämningen är det viktigt att sjuksköterskor är uppmärksamma på att patienten har rätt energibalans, menar hon.
  • Strokepatienter och personal ser olika problem

    För den som kommer hem från sjukhuset efter en stroke förändras livet. Några tvingas leva med handikapp som afasi eller en förlamad kroppsdel. Hos andra är problemen mer osynliga. Det kan handla om trötthet, svårigheter att läsa eller att tolka en situation. Dessa mer subtila besvär fångas inte upp tillräckligt i vården, konstaterar Lena Olai i sin doktorsavhandling ”Life After a Stroke Event”, som lades fram vid Uppsala universitet i mars. Resultatet visar att vi behöver ställa delvis andra frågor och ha ett annat fokus i mötet med patienten, säger hon.
  • Patientdelaktighet på vårdpersonalens villkor

    Patienter på akutmottagningar får sällan delta i sin egen vård. Tillfälligheter avgör och bara när vårdpersonalen har tid och vill finns möjligheterna. Det framgår av sjuksköterskan Catharina Franks doktorsavhandling.
  • Svårt för handledare att hinna med reflektion

    För att handledningen mellan en handledare och en sjuksköterskestudent ska fungera väl krävs ömsesidig tillit, tid och reflektion. – Många handledare vittnar om att det är svårt att hinna med reflektionen och jag önskar att min avhandling bidrar till att förbättra situationen. Det säger Elisabeth Carlson, som nyligen disputerade vid Malmö högskola med avhandlingen ”Sjuksköterskan som handledare. Innehåll i och förutsättningar för sjuksköterskors handledande funktion i verksamhetsförlagd utbildning – en etnografisk studie”.

PORTRÄTT

  • Tvärvetenskaplig forskning med patienten som chef

    Professor Inger Ekman har äntligen fått vad hon önskat i flera år – tvärvetenskaplig forskning där patienten är chef. Målet är att förändra svensk sjukvård, från detaljfokus till att se hela personen.

REPORTAGE

  • Bildterapi på frammarsch

    Forskning kring bildterapi vid Umeå universitet rankas i senaste numret av tidskriften Psycho-Oncology högst av alla bildterapistudier i världen. Bakom forskningen står bland annat sjuksköterskan Inger Öster vid institutionen för omvårdnad. I sin avhandling följde hon vilka effekter bildterapi gav för kvinnor med bröstcancer. Nu pågår uppföljningen av projektet.
  • Bara vinster med primärvårdstriage

    Ökad tillgänglighet, vård på rätt nivå, nöjda patienter och bättre arbetsmiljö är några av effekterna sedan en modell med primärvårdstriage börjat användas på Vårdcentralen Biskopsgården i Göteborg.
  • Karolinska satsar på säker läkemedelshantering

    Gunnel Önneholm sätter tummen mot skärmen och får tillträde till läkemedelsautomaten på avdelning N22, lungmedicin. Det ger henne möjlighet att sköta sitt jobb på ett mer patientsäkert sätt. Tack vare automaten och ett system med slutenvårdsdoser har risken för feldelning av mediciner minskat drastiskt. Till hösten införs ytterligare 22 automater på Karolinska sjukhuset.
  • Sociala skillnader i tonåren ger sämre hälsa vid 30

    Sociala skillnader och hur omtyckt man är av kamrater och lärare i skolan påverkar tydligt ungas hälsa och villkor senare i livet. Det visar Masuma Novak i sin avhandling om klass- och könsbunden ohälsa. Hon påpekar att skolans personal kan göra stor skillnad i ungas liv genom att stödja och peppa elever som har sämre förutsättningar.
  • Krönikespelet och nordiska hjälpen

    En röd tråd i Svensk sjuksköterskeförenings historia har varit viljan att hjälpa medsystrar i andra länder, vilka drabbats av krig eller katastrofer. Under andra världskriget riktades stödet till sjuksköterskor i grannländerna. Tack vare de pengabidrag som samlades in till Nordiska hjälpen kunde föreningen skicka mat- och klädpaket till Finland, Norge och Danmark. Enskilda sjuksköterskor fick också möjlighet att komma till Sverige för vila och återhämtning. Pengarna samlades in genom återkommande upprop till föreningens medlemmar att skänka några kronor. Men också andra sätt prövades.

KRÖNIKA

  • Omvårdnad eller Vårdvetenskap

    Ja, vad ska det heta egentligen, det där akademiska ämnet, den där delen av vetenskapen som härstammar från sjuksköterskans praktiska gärning? frågar sig Kent-Inge Perseius.