Nummer 3/2006

Blinda diabetiker glöms bort

38-393.jpg
Den fullständiga texten finns i papperstidningen

Blinda med diabetes har svårt att klara sin egenvård, vilket ökar risken att drabbas av fler följdsjukdomar. En orsak är att vårdpersonalen inte har tillräckliga kunskaper om denna grupp. Men om patienterna själva får kraft och mod att ta för sig av livet och det stöd som vården kan ge, fungerar också egenvården mycket bättre. Det visar sjuksköterskan Janeth Leksells avhandling.

Många svenskar lever med diabetes och de begränsningar som sjukdomen ger. Med hjälp av mat, läkemedel och motion ska de försöka hålla en så normal halt av glukos i blodet som möjligt. Ju bättre blodsockret ligger, desto mindre är risken att akut drabbas av insulinkänning och på sikt av följdsjukdomar i bland annat ögon, fötter och hjärt- och kärlsystem.

Det betyder att landets ungefär 300 000 patienter med typ 2-diabetes (då kroppen egen produktion av hormonet insulin inte är tillräcklig) och cirka 50 000 patienter med typ 1-diabetes (då bukspottskörtelns insulinproduktion upphört helt eller nästan helt) därmed måste klara en avancerad egenvård.

De måste kunna mäta sitt blodsocker, kunna tolka resultaten och därefter medicinera sig själva. Finna balansen mellan mat, som höjer blodsockerhalten, och en lagom dos insulin och/eller tabletter och motion, vilket sänker blodsockret. Den som har diabetes behöver med andra ord utbildning i egenvård.

Det kan vara en nog så stor utmaning. Har man dessutom förlorat synen på grund av sin diabetes blir egenvården än svårare.


Om artikeln
Av Lillemor Lagerdahl.
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 3/06, s 38-40

Länkar & mer att läsa