nr 03, årgång 2004

FORSKNING

  • Att få prata om sin kropp skapar tillit

    När patienterna får tala med en sjuksköterska om vad de känner och tänker om sin sjuka kropp kan samtalet lindra lidandet och göra att de känner sig trygga. Det visar Lillemor Lindwalls forskning.
  • Patientens livsberättelse är livsviktig för att kunna ge god omvårdnad

    - Det är viktigt att en professionell vårdare i sitt arbete tar till vara patientens livsberättelse och erfarenheter i sin egen livsberättelse. Att själv ha blivit vårdad och ha tagit hand om och vårdat en anhörig, är en bra grund, förutom teoretisk kunskap, för arbetet med omvårdnad. Det hävdar fil dr Terttu Häggström i sin avhandling från Institutionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet.
  • Som drabbad av en orkan

    "Som drabbad av en orkan" är den drastiska titeln på Maud Söderlunds avhandling. Den ger förskräckande insikter i hur det är att vara anhörig till demenssjuka - samtidigt som vi får lindrande rekommendationer. "God vård innebär för de anhöriga att inbjudas till en atmosfär av gemenskap, som en känsla av samförstånd", skriver sjuksköterskan Maud Söderlund. Beslutsfattarna borde läsa avhandlingen innan de själva blir anhöriga som vårdar...

PORTRÄTT

  • På jakt efter en helande vårdmiljö

    Vårdatmosfären, det vill säga den fysiska och psykosociala vårdmiljön påverkar patienter, personal och anhöriga. Den kan både understödja och motarbeta läkningsprocessen. Det vet David Edvardsson, ung sjuksköterska och forskare i Umeå.

REPORTAGE

  • Här är det lätt att leva

    På vårdhemmet Lotte i centrala Köpenhamn har de 23 personer som bor där rätt att leva tills de dör. Och att leva innebär att var och en har rätt att vara sig själv, att vara individ. Därför är det tillåtet att röka, dricka alkohol, äta god mat och att älska. - Ute i samhället är människor olika. De har rätt att fortsätta var det även när de blivit gamla och demenssjuka, säger Thyra Frank, den engagerade - och kontroversiella - chefen på Lotte.
  • Yrke i utveckling: Tusenkonstnär i skolhälsovården

    Skolsköterskan har ett ensamjobb utan kollegor att fråga till råds. Men yrket ger också skolsköterskan möjligheter att själv utveckla och lägga upp sitt arbete.
  • Vila är inte detsamma som viloläge

    Margareta Asp är sjuksköterskan och forskaren, som visade oss att bristen på vila, eller vår oförmåga att vila på riktigt, är en orsak till den svenska ohälsan. Men ämnet är långtifrån uttömt. - Jag tror att det blir allt viktigare i framtiden att fokusera på vila och avkoppling. Att hitta rum och möjligheter för återhämtning diskuteras också alltmer i den offentliga debatten.
  • Vad behöver sjuksköterskor kunna? Uppdatering av ett bedömningsformulär för studenter i klinisk sjuksköterskeutbildning

    Anna Löfmark och Ingrid Thorell-Ekstrand har vidareutvecklat ett bedömningsformulär som försöker fånga alla de krav som ställs på en sjuksköterska idag och med beredskap för framtiden. De menar att det reviderade formuläret har relevans för såväl Sverige som internationellt.
  • Varför dricker du syster?

    Det är skamligt att vara alkoholist. Särskilt som kvinna. Ännu värre är det om du är sjuksköterska. Det är så skuldbelagt att ämnet är tabu. Men sjuksköterskor dricker också.
  • Hälsomottagning på hjul

    Efter mer än 30 år som sjuksköterska valde 56-åriga Berit Bäckström friheten framför tryggheten. När är hon sin egen och kör Västerbotten runt med en rullande hälsomottagning.
  • Kulturkrock skapar etiskt dilemma

    Etiskt svåra situationer i vården är aldrig lätta att hantera. För en samisk sjuksköterska blir det ännu mer komplicerat. Hon slits mellan sin egen uppfattning om hur den goda omvårdnaden för en samisk patient ser ut - och hur flertalet andra tycker att vården ska ges. Hon hamnar i ett utanförskap i relation till kollegorna och känner att hennes kunskaper om och erfarenheter av den samiska kulturen inte efterfrågas, menar Anna Kuoljok, samisk sjuksköterska.
  • Integrerad medicin söker det bästa från två världar

    Scripps sjukhus i San Diego i Kalifornien, kombinerar det senaste inom skolmedicinen med komplementära metoder som det finns vetenskapligt stöd för. Modellen kallas integrerad medicin. - Du måste ge en människa redskap att komma i balans igen, efter en hjärtinfarkt eller cancer. Balans mellan kropp, känsla, tanke och själ. Annars är risken för återfall stor, säger Rauni King, sjuksköterska och skapare av Scripps center för integrerad medicin i USA. Efter tjugo år som intensivvårdssjuksköterska lärde hon sig healing touch, en komplementär metod som är utvecklad av sjuksköterskor. Det blev början till en ny livsväg.