Nummer 2/2015

Depression hos nyblivna föräldrar

201502sid38.jpg
Den fullständiga texten finns i papperstidningen. Här följer ett sammandrag.

Nästan vart femte barn har en förälder med depressiva symtom, visar Birgitta Kerstis doktorsavhandling. För att bidra till en så bra uppväxtmiljö som möjligt är det viktigt att uppmärksamma både mammors och pappors psykiska ohälsa.

– När föräldrar besöker barnavårdscentralen är det bra att fråga: Hur mår du? Och verkligen lyssna på svaret, säger hon.

Birgitta Kerstis avhandling heter ”Depressive Symptoms among Mothers and Fathers in Early Parenthood”. Den undersöker hur nyblivna mammor och pappor upplever sin psykiska hälsa. Resultaten förvånar. Både mammorna och papporna beskriver depressiva symtom en tid efter att deras barn har fötts. Det gäller nästan tio procent av papporna och närmare 20 procent av mammorna.

Hon betonar att det är särskilt viktigt att uppmärksamma papporna. De glöms lätt bort i kontakterna med vården och på barnavårdscentraler. Vården screenar till exempel alla nyblivna mammor med ett instrument som heter EPDS sex till åtta veckor efter att barnet är fött. Syftet är att fånga in mammor som känner sig ledsna och deprimerade och de får bland annat ta ställning till påståenden som att de känner sig ”Ledsen och nere”, ”Så olycklig att jag har haft svårt att sova”, ”Tankar på att göra mig själv illa har förekommit”.

Eftersom hennes forskning visar att även papporna kan drabbas av depressiva symtom, menar hon att vården också borde screena hur papporna mår. Att båda föräldrarna mår bra är viktigt för att barnet ska kunna knyta an till dem. I familjer där någon av föräldrarna beskrev depressiva symtom påverkades anknytningen till barnet negativt.

Ett annat resultat av avhandlingen är att depressiva symptom hos föräldrar ökar risken för att föräldrarna senare separerar. Detta gäller under barnets första åtta år.


Om artikeln
Av Charlotte Rudenstam
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 2 2015, sid 38–40