nr 02, årgång 2013

LEDARE

  • Ta larmen på allvar

    Det är hög tid för politiker och arbetsgivare att lyssna på professionernas larm om neddragningarnas konsekvenser. Annars finns en stor risk att det viktiga arbetet för en säker vård tappar all trovärdighet. Det kommer att bli mycket svårt att engagera kompetenta medarbetare för seriösa förbättringsprojekt för en säker vård om resultatet av deras arbete undergrävs av beslut som går stick i stäv med vad professionerna vet krävs för en säker vård.

FORSKNING

  • KOL – tuffa villkor att vårda sin partner

    Kvinnan som ligger på britsen har KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. Hon genomgår en rutinundersökning för att mäta bentätheten. Plötsligt får hon svårt att andas och klarar inte av att sätta sig upp. Hon griper sjuksköterskans hand och ber henne hämta maken i väntrummet. Sjuksköterskan i rummet, Gunilla Lindqvist, doktorerar drygt tio år senare, i februari 2013. Avhandlingen tar upp hur vardagen och relationen påverkas för den som har en livskamrat med KOL och visar att kvinnorna är mer utsatta än män.
  • Äldres rätt till bra mat

    Zada Pajalics vision är att någon, till exempel en dietist, har det övergripande ansvaret för kommunernas matdistribution till äldre och att det förs in i lagstiftningen. – Nu kan alla säga att de har gjort sitt jobb, men det saknas ett huvudansvar och det finns ingen som de äldre kan ringa och ställa frågor till, säger forskaren och sjuksköterskan Zada Pajalic som inom kort disputerar med avhandlingen ”Matdistribution till hemmaboende äldre personer ur flera perspektiv.”
  • Ambulansen styr äldre till rätt vård

    Ambulanssjuksköterskan Veronica Vicente har skapat en ny vårdkedja för äldre patienter. Hennes forskning har lett till att sjukvården av äldre patienter i Stockholm har blivit mer anpassad till deras vårdbehov, samtidigt som resurser sparas.
  • Bräcklig bro mellan sjukhuset och hemmet

    För att äldre personer som skrivs ut från sjukhus till hemsjukvård ska känna sig trygga måste utskrivningsprocessen fungera som en bro mellan sjukhuset och hemmet. Men i verkligheten går det sällan till så. Distriktssjuksköterskan IngBritt Rydeman har tagit fram en modell för hur man kan optimera utskrivningen.
  • Spänningsfält i specialistutbildningen

    För några år sedan förändrades utbildningarna till specialistsjuksköterska och det blev möjligt att kombinera yrkesexamen med en generell akademisk magisterexamen. I och med det skapades spänningsfält mellan teoretisk, akademisk kunskap och praktisk yrkeskompetens. De här spänningsfälten följer sedan med till yrkeslivet.
  • Kliniska adjunkter en dimmig bro

    De kliniska adjunkterna har till uppgift att vara en länk mellan de akademiska och kliniska delarna i sjuksköterskeutbildningen. Med sin dubbla kompetens ska de minska gapet mellan teori och praktik. Men i stället har det blivit tvärtom.

PORTRÄTT

  • Registrerad effekt av omvårdnaden

    Att resa utomlands ger en ny syn på världen och mänskligheten. Att använda ett nationellt kvalitetsregister kan också vidga vyerna och ge en helare bild av människan. Det anser demenssjuksköterskan Kristina Edvardsson som varit drivande i det framgångsrika arbetet med BPSD-registret i Trelleborgs kommun. Ett arbete som bland annat uppmärksammats av äldreminister Maria Larsson.

ARTIKEL

  • Var tar de vägen efter disputationen?

    Allt fler sjuksköterskor väljer att doktorera, men vad händer efter disputationen? Blir de forskare på heltid eller lyckas de behålla en fot i den kliniska verksamheten? Eller händer inget alls – de jobbar kvar på sin gamla tjänst med samma uppgifter som tidigare.
  • En fot i varje värld

    Hon är en framgångsrik forskare, har jobbat som professor i Skottland och leder tillsammans med en kollega en stor forskargrupp. Men hon lyckas inte få till det många forskare drömmer om – en förenad tjänst som rymmer både vårdforskning och klinisk vardag. – Men jag måste få arbeta kliniskt också, säger Yvonne Wengström. Så jag är tjänstledig en dag i veckan och är timanställd som sjuksköterska på Radiumhemmet. Det gör mig mycket vassare som forskare.
  • Läkare och sjuksköterskor satsar på kärnkompetenser

    Alla personalgrupper måste samverka för att utveckla vården och öka patientsäkerheten. Nu har sjuksköterskorna och läkarna dragit konsekvenserna av det och tagit fram en gemensam skrift om två av de kärnkompetenser som är nödvändiga för att föra utvecklingen framåt. Det gäller arbete i team och förbättringsarbete.

KRÖNIKA

  • Civilkurage – ett professionellt ansvar

    Det kräver stort mod att agera offentligt när man vill visa på att det inte finns förutsättningar för att bedriva en god omvårdnad eller när man uppmärksammar att mänskliga rättigheter kränks. Mod kräver i sin tur både kunskap och stöd. Medlemmar i Svensk sjuksköterskeförening blir starkare när föreningen agerar och ger stöd till de sjuksköterskor som agerar offentligt.
  • Professionen, vetenskapen och männiksan som är patient

    Frågan jag vill öppna är på vilket sätt professionen själv står i vägen för kunskapen om vårdandet av patienten? Ärendet med mitt inlägg är att dela med mig av en oro som fått aktualitet på sistone. Det som oroar mig är mötet med studerande på avancerad- och forskarnivå som agerar som experter på sjuksköterskors praktiska görande och menar att forskningen syftar till ett bättre utförande av vårdarbetet.