nr 02, årgång 2011

LEDARE

  • Riskkapitalbolagen dränerar vården

    De 2,9 miljarderna som de privatägda bolagen gjorde i vinst år 2009 skulle med fördel kunna användas till kliniskt förbättringsarbete i omvårdnad och omvårdnadsforskning!

FORSKNING

  • Även anhöriga sjuka vid cancer

    När en person drabbas av en svår cancersjukdom är risken stor att dennes partner också blir sjuk. Det visar ny forskning av Katarina Sjövall vid Lunds universitet
  • Från novis till egenvårdsexpert

    Tidigare var avancerad medicinsk-teknisk utrustning något som bara specialister på dialys- och intensivvårdsavdelningar skulle hantera. Idag är det patienterna som har ansvaret över utrustningen i sina egna hem. Och de klarar den förvånansvärt bra, konstaterar Angelika Fex, som intervjuat patienter och närstående.
  • Sjuksköterskans kommunikation vapen vid KOL

    – Det är lika svårt för oss sjuksköterskor att förändra vårt beteende när vi samtalar med patienter som det är för patienter att genomföra en nödvändig livsstilsförändring. Vi behöver mer utbildning och träning i kommunikation för att kunna stödja dessa patienter. Det säger Eva Österlund Efraimsson, som har studerat kommunikationen mellan sjuksköterska och patient på KOL-mottagningar i primärvården.
  • Råd och stöd minskar fetma bland barn

    Barn med lägre socioekonomisk status är oftare överviktiga än andra barn. Men barns fetma går att påverka med medveten hälsorådgivning, det visar sjuksköterskan och dietisten Maria Magnusson i sin avhandling. Hon fann också att skolsköterskors rådgivning om mat och vikt ofta ledde till missförstånd och gnissel i kontakten.
  • Dödsångest vid KOL kan lindras

    Folksjukdomen KOL utvecklas långsamt och många svårt sjuka KOL-patienter föreställer sig en långsam, utdragen död med kvävning och mycket smärta. – Den ångest som det skapar är onödig och kan besparas patienterna. Döden blir inte så svår som de har befarat, säger sjuksköterskan Kristina Ek, och efterlyser i sin doktorsavhandling samtal om döden i vården av dessa patienter i livets slutskede.

PORTRÄTT

  • Anhörigstöd förebygger framtida kostnader

    Utan de anhöriga skulle vården och omsorgen kapsejsa. Men för att de anhöriga ska orka så behöver de stöd. Gunilla Matheny har i halvannat decennium arbetat med anhörigstöd i olika former och bland annat startat anhöriggrupper på löpande band. Till vårdens folk har hon bara ett råd – lyssna på vad nästan alla anhöriga säger: ”se mig, hör mig”.

REPORTAGE

  • En länk mellan forskning och den kliniska vardagen

    Gunnel Andersson är disputerad sjuksköterska och jobbar halvtid som uroterapeut vid urologmottagningen på Universitetssjukhuset i Örebro. Den andra halvan ägnar hon åt egen forskning och att ta tillvara forskningsresultat som kan utveckla arbetet på urologkliniken. Hon är med andra ord anställd för att vara länken mellan forskningen och den kliniska vardagen.
  • Varför används inte forskarnas resultat i vården?

    Alla talar om att vården ska bygga på evidens, men i praktiken är intresset för att använda nya forskningsrön i den kliniska verksamheten rätt litet. Många fortsätter som tidigare. Vad är problemet, kan man fråga sig. Handlar det om ointresserade chefer, brist på kunskap eller kanske om att forskarnas studier inte tar upp frågor som känns viktiga för de kliniskt verksamma?
  • Webbutbildning får sjuksköterskor till glesbygd

    Det råder brist på sjuksköterskor, men det är inget mot vad som väntas inom några år. I Västerbottens inland och glesbygd, där det redan är svårt med rekrytering, bävar enhetscheferna. Hoppet står till en webbaserad sjuksköterskeutbildning som givit bra resultat för återväxten vid Lycksele lasarett.

KRÖNIKA

  • Gentest ställer nya krav på sjuksköterskor

    Möjligheterna till gentest kommer att öka i framtidens sjukvård. De kan visa vilka sjukdomar man mer eller mindre säkert kommer att drabbas av. Förhoppningsvis kommer dessa tester framför allt att ske inom vårdens ramar, men en del gentester kommer också att finnas lättillgängliga för alla på nätet. Vilka krav ställer då den här nya tekniken på oss sjuksköterskor? Hur ska vi bemöta de frågor som uppkommer när en person via gentest fått besked om ett framtida insjuknande i en svår sjukdom?