Nummer 2/2010

Rensa bland forskningens etiska koder

Sid-22-23_201002.jpg
Den fullständiga texten finns i papperstidningen. Här följer ett sammandrag.

Den som forskar inom vården måste tänka på etiken. Närmare bestämt 1 500 etiska riktlinjer, lagar, policy- dokument och professionella rekommendationer. Det är för mycket att hålla reda på och dessutom är dokumenten motstridiga, menar vårdetikerna Anna T Höglund och Stefan Eriksson som har analyserat vilket stöd reglerna egentligen ger enskilda forskningssjuk- sköterskor och läkare.

För forskningssjuksköterskan kan arbetet i olika studier leda till svåra och näst intill olösliga problem, där lösningen inte på något sätt är given. Ofta handlar det om etiska dilemman, där patientens intressen står mot samhällsnyttan och behovet av forskningsresultat.

Även om sjuksköterskan inte har det formella ansvaret för att till exempel begära samtycke för deltagande i en studie, kan hon ändå stå där med det praktiska och mänskliga ansvaret för att ta samtalet och bedöma om patienten orkar med ett deltagande, avgöra om patienten ska övertalas att fullfölja provtagningar eller om gränsen är nådd.

Frågan är då vilka etiska koder som forskningssjuksköterskor och läkare har till sin hjälp i de situationer som uppstår. Det har varit den grundläggande frågeställningen för Anna T Höglund och Stefan Eriksson.

En av deras slutsatser är att det finns alldeles för många och för svårtolkade regler.

– De är ofta för kortfattade och för innehållslösa för att kunna ge vägledning i den enskilda situationen, säger Stefan Eriksson. Dessutom är de ofta otydliga och svårtolkade och det går inte alltid att uttyda vad som är juridiskt bindande och vad som är ett moraliskt önskvärt handlande. Och om de mot förmodan är konkreta och tydliga, så är det inte svårt att hitta en annan regel med exakt motsatt budskap eller som helt enkelt inte går att förena med den första regeln.


Om artikeln
Av Sara Bergqvist Månsson
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 2/10 sid 22–24