nr 02, årgång 2005

FORSKNING

  • Vem kan vinna på nätverk med patientföreningar?

    Stödet från patientföreningarna är viktigt för många cancerpatienter, visar Christina Carlsson i sin doktorsavhandling. Hon visar att vården har en del att vinna på att det skapas nätverk med patientföreningarna.
  • Förflyttning av patienter ett riskfyllt arbete

    Det går att förbättra säkerheten vid förflyttning av patienter. Det visar Christina Johnssons doktorsavhandling "The patient transfer task - Methods for assessing work technique". Vårdpersonalen kan genom utbildning och träning lära sig en teknik som gör förflyttningarna mer skonsamma för den egna kroppen. En bättre teknik skapar också en större trygghet hos patienten.
  • Hälsan inte avgörande för livskvaliteten hos äldre

    De allra äldsta kvinnorna har sämre livskvalitet än de allra äldsta männen. Och det är inte hälsan i sig som är avgörande för om människor över 75 år känner att de trivs med livet. Andra saker, som att anpassa sig till situationen och att ha tillgång till nära relationer tycks också vara en viktig del i upplevelsen. - För vården gäller det att se på människor i ett bredare perspektiv, säger sjuksköterskan Gunilla Borglin som nyligen la fram sin avhandling "Quality of life among older people" vid Institutionen för omvårdnad vid Lunds universitet.
  • Könsskillnader i attityden till astma

    Det finns tydliga könsskillnader i attityden till astmasjukdom, både hos barn och deras föräldrar. Det visar Lotta Dalheim Englund och Ingela Rydström i sina färska avhandlingar. De har kommit fram till att flickor oftare hämmas av sin sjukdom, medan pojkar utmanar den. Och att mammor skyddar barnen i högre grad än papporna, vilka istället uppmuntrar barnen till att frigöra sig från sjukdomens bojor.
  • Tala med barnen om smärtan

    Barn får inte alltid den smärtlindring de skulle behöva. Det gäller både vid behandlingar i akuta situationer och efter operationer. Det beror delvis på att sjuksköterskorna missbedömer hur ont barnen har. Men också på brister i rutiner om smärtlindring för barn. Det menar sjuksköterskan Leena Jylli som har skrivit en doktorsavhandling om smärtlindring för barn. I avhandlingen utvärderar hon bl a en ny metod som låter barnen själva bedöma hur ont de har.

PORTRÄTT

  • Svensk omvårdnadsforsknings Grand Lady

    Det är nog ingen tvekan om att Astrid Norberg är den person som har betytt mest för svensk omvårdnadsforskning. Pionjär brukar hon kallas. Hon blev Sveriges första professor i omvårdnad på 80-talet och sedan dess har hon varit handledare åt ett fyrtiotal doktorander. - Jag är väldigt stolt över att nio av mina doktorander blivit professorer.

REPORTAGE

  • Intuition - den tysta kunskapen

    Intuition är nödvändig i arbetet som akutsjuksköterska menar Anna Lindqvist vid Östra sjukhuset. Den hjälper henne och kollegorna att snabbt prioritera vilka patienter som ska tas om hand först - särskilt när de första undersökningarna inte visat vad som orsakat patientens lidande.
  • Tillit till intuitionen stärker yrkesrollen

    Några kallar det intuition, andra magkänsla eller klinisk blick. Universitetsadjunkt Meta Schmidt vid Uppsala universitet har i sin magisteruppsats intervjuat akutsjuksköterskor om intuitionens betydelse vid bedömning av patienter. Hon kallar förmågan direktskådande, en unik förmåga som hjälper sjuksköterskorna att snabbt göra en medicinsk bedömning av patienter de kanske möter för första gången.
  • Våga fråga om de existentiella frågorna

    Patientens sätt att skapa mening måste få utrymme i vården. Om man förstår vilka djupare värden som är viktiga för en människa, kan behandlingen få större effekt. Och det gäller inte bara patienter från andra kulturer. Alla bär med sig strategier för att handskas med svåra frågor och det påverkar hur diagnoser och behandling tas emot. Det menar Valerie DeMarinis, professor i religionspsykologi och psykolog.
  • Yrke i utveckling: Hygiensjuksköterskan ingen polis

    Runt 140 000 patienter drabbas varje år av en infektion som de fått i vården. De kommer in med en sjukdom och går ut med en annan. Uppskattad kostnad: bortåt tre miljarder kronor om året varav en miljard går till förlängda vårdtider. God vårdhygien kan spara stora pengar i vården. Ändå är hygiensjuksköterskorna en liten kår, färre än 100 i hela landet. Agneta Sjögren, som arbetar på Södersjukhuset i Stockholm berättar om sin specialitet.