Nummer 1/2012

Satsning på förebyggande metoder

OM201201sid30.jpg
Den fullständiga texten finns i papperstidningen. Här följer ett sammandrag.

Sedan slutet av förra året finns nationella riktlinjer om effektiva metoder för förebyggande vård när det gäller ohälsosamma vanor som hör ihop med alkohol, mat, fysisk aktivitet och tobak. Det handlar om ett arbete som i högsta grad berör sjuksköterskor och nu satsar Socialstyrelsen på att få hälso- och sjukvården att också använda de nya metoderna.

God hälsa handlar inte bara om att bota sjukdomar. Det handlar också om att leva på ett sätt som gör att man inte blir sjuk. Det är en grundtanke bakom Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

– Vi vet att en hälsosam livsstil kan påverka hälsan, säger Iréne Nilsson Carlsson, som leder Socialstyrelsens projektgrupp som har fått pengar från regeringen för att se till att de nya riktlinjerna också kommer till användning inom hälso- och sjukvården. Därför är det viktigt att personer som har ohälsosamma vanor erbjuds stöd att bryta dem.

De nationella riktlinjerna visar helt klart hur sambandet mellan livsstil och ohälsa ser ut och de fokuserar på fyra av de mest betydelsefulla riskfaktorerna för en bra hälsa, det vill säga rökning, riskbruk av alkohol, fysisk inaktivitet och dåliga matvanor.

Hur stora riskerna är varierar mellan de olika områdena, men man vet att 20 procent av alla för tidiga dödsfall och funktionsnedsättningar beror på en ohälsosam livsstil när det gäller just rökning, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor.

– Det handlar också om livskvalitet, säger Iréne Nilsson Carlsson. Med en hälsosam livs- stil kan man till exempel slippa vara beroende av läkemedel och vi vet att den som slutar röka

inför en operation får färre komplikationer. Det är många personer som berörs av problemen. Bara i Sverige finns det till exempel 850 000 rökare som löper stor risk att drabbas av sjukdom och förtida död, på grund av sitt tobaksbruk. vanor som går att förändra

– Hälften av alla kvinnor och 65 procent av männen har någon ohälsosam levnadsvana, säger Iréne Nilsson Carlsson.

Men som tur är handlar det om levnadsvanor som oftast går att förändra, och det är det som det fortsatta arbetet med de nationella riktlinjerna nu handlar om.


Om artikeln
Av Sara Bergqvist Månsson
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 2/11, sid 30–31