nr 01, årgång 2010

LEDARE

  • Med god fart mot nästa 100 år

    Liksom allt fler av dagens äldre fyller vi 100 år! I mars firar Svensk sjuksköterskeförening 100-års jubileum och det ger anledning till både fest och eftertanke. Det har varit ett sekel med en enorm utveckling i vården och av sjuksköterskans profession. Oändligt många sjuksköterskor har under årens lopp bidragit till nytänkande och ökad kunskap om omvårdnad. Kunskap som patienterna har direkt nytta av.

FORSKNING

  • Närhet på distans – orimlig uppgift för kommunala nattsjuksköterskor

    Att ansvara för tusentals allt mer krävande vårdtagare – via telefon – det är i dag verklighet för en nattsjuksköterska som arbetar inom den kommunala äldreomsorgen. Situationen är närmast orimlig, tycker Christine Gustafsson som nyligen lagt fram sin doktorsavhandling i ämnet. Men hon ser också ljus i mörkret.
  • Stor risk för depressioner hos strokepatienter som klarat sig bra

    Elisabeth, 42, klarar sig bra efter att ha drabbats av stroke orsakad av ett brustet åderbråck på en av hjärnans artärer. Hon skickas hem utan synliga symtom, men ett år senare är vardagen kaotisk. Depressionen är ett faktum. Den situationen är inte helt ovanlig, visar psykiatrisjuksköterskan Mathilde Hedlund i sin avhandling, där hon också har identifierat riskerna för psykisk sjukdom hos denna glömda patientgrupp.
  • Skuld och skam bland kvinnor med gynekologisk cancer

    Kvinnor som får återfall i äggstockscancer ser det som ett personligt misslyckande och känner skuld och skam. Det framgår av en ny doktorsavhandling. – Vi i cancervården har inte känt till att kvinnorna tar på sig skulden. Det är viktigt att vi hjälper dem med att lindra skuldkänslorna, säger forskaren och onkologisjuksköterskan Eva Ekwall.
  • Personligt bemötande ger effektiv telefonrådgivning

    Telefonrådgivningen (1177) sparar tid och pengar, för både patient och samhälle. Det visar en avhandling av sjuksköterskan Mayvor Ström. Patienterna är nöjda med bemötandet, konstaterar hon. Hela 90 procent av dem berättar dessutom att de följer råden. Sjuksköterskorna själva älskar jobbet.
  • Forskning i samarbete med praktiker

    Vad innebär det att känna trygghet eller att vara delaktig i en vårdplanering? Och vad är egentligen närsjukvård? Det är frågor som distriktssköterskan och forskaren Pia Petersson tittar närmare på i sin doktorsavhandling ”Att göra abstrakta begrepp och komplexa situationer konkreta”. Det är en avhandling om deltagarbaserad aktionsforskning i svensk vård och omsorg, det vill säga forskning i nära samarbete med praktiker.

PORTRÄTT

  • Evidens i praktiken

    – Jag halkade in på forskning på ett bananskal, säger 29-åriga Ulrika Förberg som har fått ett av Svensk sjuksköterskeförenings årliga doktorandstipendium till yngre forskare. Hennes forskning går ut på att se om påminnelser till sjuksköterskor om evidensbaserad vård via det elektroniska journalsystemet kan öka patientsäkerheten.

REPORTAGE

  • Nationell modell för omhändertagande efter våldtäkt

    Nationellt centrum för kvinnofrid har arbetat fram ett program för hur vården ska ta hand om den som blivit utsatt för sexuella övergrepp. Modellen är testad på fem kvinnokliniker och ska nu genomföras i hela landet. Det handlar både om ett gott bemötande och att säkra bevis för en framtida rättegång.
  • Varsamt möte inför spårsäkringen

    Chock och skam. Det är vanliga reaktioner hos den som har blivit utsatt för en våldtäkt. På Gynekologiska specialistmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har personalen stor vana att ta hand om de drabbade. Spårsäkring hör till rutinerna, men A och O är lyhördheten i mötet med patienten, menar Solveig Öberg, barnmorska och chef för mottagningen.
  • Goda råd om samtal med drabbade

    Sjuksköterskan Anna Frigell ansvarar för Kvinnofridsmottagningens medicinska uppföljning av hur våldtäktsdrabbade mår. Hon är också beredd att ta de svåra samtalen om ångest, skuld och känslan av att alltid vara smutsig. – Vi når en del, men jag tror att mörkertalet är enormt, säger hon. Många, många skulle behöva hjälp för att komma vidare efter en våldtäkt.
  • Ny kompetens når inte ut

    Omkring 1000 sjuksköterskor har disputerat i Sverige. Men deras nya kompetens har inte fått ordentligt genomslag i vårdens praktiska vardag. Detta trots att det sedan många år finns politiska beslut om en kunskapsbaserad sjukvård och en forskningsbaserad sjuksköterskeutbildning. – Det går åt rätt håll, men det går alldeles för sakta, säger Britt-Marie Ternestedt, professor i omvårdnad och chef för Enheten för forskning om vård i livets slutskede vid Ersta Sköndal högskola.
  • Reklam till sjuksköterskan visar yrkets förändring

    I Svensk sjuksköterskeförenings tidning har det alltid funnits reklam för produkter som har ansetts kunna intressera sjuksköterskor. I den senaste årgången av Omvårdnadsmagasinet kan vi således finna annonser för kosttillägg, gynstolar och hudbarriärfilm. Men hur såg reklamen ut förr? Genom att studera tidningarna fram till 1976, då det sista numret av Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor kom ut, kan vi få glimtar av hur vården och yrket har förändrats.

KRÖNIKA

  • Det blåser kallt

    Slutsatsen blir att det kan blåsa kallt på många sätt och vis.