nr 01, årgång 2008

LEDARE

FORSKNING

  • Yrsel – ett okänt folkhälsoproblem

    Vi behöver många flera ”Syster Yrsel”, specialiserade balanssköterskor, inom vården, säger Barbro Mendel vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, som nyligen doktorerat på yrsel ur patientperspektiv. Yrsel försämrar livskvaliteten väsentligt, men vården kan göra mycket med små medel. Detta är en tacksam patientgrupp.
  • Existentiella samtal ger kraft till det friska

    Att ha någon som förstår, någon att kämpa tillsammans är avgörande för patienter med malignt lymfom. Samtidigt är vårdpersonal kluvna inför det nära, starka mötet präglat av existentiella frågor. Är det okej att lämna rutinerna och sätta sig en stund? Var går gränsen för det professionella – är det okej att känna sorg och att gråta tillsammans med patienten?
  • Sjuksköterska i ledande ställning – våga peka med hela handen

    Det räcker inte för sjuksköterskor i ledande ställning att måna om goda relationer till personalen och behärska administrativa frågor. Chefen måste också vara tydlig med vad som gäller i det direkta omvårdnadsarbetet. Det menar anställda som fått möjligheten att betygsätta sina chefer i en doktorsavhandling av Stina Fransson Sellgren. Syftet med studierna var att undersöka om chefssjuksköterskors ledarstil påverkar personalomsättningen, arbetsklimatet och arbetstillfredsställelsen.
  • Medelålders kvinnor dricker riskabelt mycket

    Högutbildade kvinnor med bra jobb är de som dricker mest och en tiondel av kvinnorna i åldern 50–59 år dricker så mycket att konsumtionen riskerar att leda till hälsoproblem och alkoholberoende, visar Jenny Rundbergs forskning.

PORTRÄTT

  • Dåligt samvete – på gott och ont

    Att svika patienten, även om det är oavsiktligt, är någonting som ger vårdens personal dåligt samvete, visar Vera Dahlqvist i sin avhandling. Samtidigt anser hon att individen måste förlåta sig själv för sina misstag. Men det kräver en organisation som möjliggör förlåtelse. Den som gör fel blir väldigt ensam. – Det är då man behöver den där kollegan som man kan gå till.

REPORTAGE

  • Livsinställning skyddar mot värk

    Livsinställning, villkor i jobbet och hälsa hänger ihop. Det visar en avhandling av Susanna Toivanen. Den som har en stark känsla av sammanhang (KASAM) löper mindre risk för att drabbas av värk i muskler och leder, trots att jobbet innebär en stor fysisk belastning. Även hög lön verkar ha en skyddande effekt när det gäller hälsan. Dåligt inflytande på jobbet ökar däremot risken för stroke.
  • Kamp för vård till papperslösa flyktingar

    Papperslösa flyktingar riskerar sin hälsa och till och med sitt liv för att de inte får vård i tid eller nekas hjälp eftersom de inte kan betala den verkliga kostnaden för vården. Nu växer ilskan över samhällets snäva regler, som dessutom tvingar vårdpersonal att gå över gränsen för sina yrkesetiska koder och visa bort patienter som uppenbart behöver hjälp.
  • Sahlgrenska sätter etiken först

    Medan andra diskuterar hur reglerna om vård till gömda flyktingar ska ändras, har Sahlgrenska Universitetssjukhuset gått från ord till handling. Sedan 1,5 år tillbaka arbetar personalen efter tydliga etiska riktlinjer. Ingen patient som behöver akut eller omedelbart nödvändig vård visas bort för att pengar saknas.
  • Taktil massage på intensivvården

    Taktil massage är en del av den allmänna behandlingen på Intensivvårdsavdelningen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Och resultaten är mycket goda.
  • Kulturinslagen en viktig del i arbetet med patienterna

    Foten som nyss var orörlig stampar i takt med musiken. Patienten som inte kommit ur sängen på länge får plötsligt kraft att kliva upp för att lyssna på ett musikframträdande. På Dalens sjukhus i Stockholm görs ofta iakttagelser i vardagen som visar vad kultur kan betyda i vården.
  • Kultur i vården – och vården som kultur

    Det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Kultur i vården och vården som kultur pågick i två omgångar mellan 1993 och 2005. De projekt som ingick har på olika sätt belyst vad kultur betyder för sjukas livskvalitet och rehabilitering. – Resultaten har givit råg i ryggen åt dem som vill arbeta med kultur i vården, säger Birgitta Rapp, tidigare forskningsdirektör och ansvarig för programmet.

KRÖNIKA