nr 01, årgång 2005

FORSKNING

  • När olyckan blir vardag

    För ambulanspersonal är traumatiska inslag en del av arbetsmiljön. De flesta klarar jobbet utan att få någon stressreaktion. Men vissa kan få erfarenheter som är svåra att hantera. Ett bra socialt stöd är viktigt, visar Anders Jonsson i sin avhandling
  • Det finns ingen normal feber

    Normal tempo är 37 grader C, gränsen för feber 38. Den normen brukar vara fullständigt självklar. Märtha Sund-Levander vet bättre. I sin avhandling visar hon att "normal" temperatur är något högst individuellt och kan pendla mellan 35,6 och 38 grader. För den som har låg normaltemperatur kan 37,2 grader vara ett alarmerande tecken på infektion. Att vänta med åtgärder tills den gängse febergränsen är nådd kan vara förödande för patientens hälsa.
  • Bildtelefoni kan höja livskvaliteten för äldre

    - När vi började vår forskning så mötte vi många televårdsskeptiska. Men vi har dokumenterat att det finns värdefulla kommunikationsvinster via bildtelefon. Patienter som bor långt från sina anhöriga kan ändå ha givande möten, som höjer bådas livskvalitet. Dessutom kan vårdkonsultation mellan läkare och sjuksköterskor bli säkrare. Sedan finns nu helt nya möjligheter med enkel och billig webbvideokonferens via Internet, som många har tillgång till säger televårdsforskaren och sjuksköterskan Stefan Sävenstedt i Piteå
  • En smörklick ger bättre livskvalitet för äldre

    Att se om man genom att förändra vanlig mat kan få sjuka människor att må bättre, det är en stark drivkraft för mig säger Ann Ödlund Olin. Och i sin doktorsavhandling "Nutritional and functional effects of energy-dense food in the frail elderly" kan hon visa just detta: att det går att göra något med den vanliga maten för att hjälpa gamla och sjuka, nämligen sätta till fett. Något som dessutom är en både enkel och billig metod.

PORTRÄTT

  • Från Palestina till Norröra

    De internationella frågorna kommer att ta större plats i Svensk sjuksköterskeförening tror Åsa Andersson, föreningens kanslichef. Hon har just kommit hem efter ett besök i Palestina där hon följt upp ett projekt om mänskliga rättigheter, där en del handlar om sjuksköterskors möjlighet att utöva sitt yrke och patienters möjlighet att få vård i ett ockuperat område.

REPORTAGE

  • Gerotranscendens i praktiken - att stödja det positiva åldrandet

    Fråga vad Elin 82 år drömde på natten, istället för att höra hur hon mår. Genom att fokusera på hennes andliga funderingar, kan hon få stöd i sitt friska åldrande. Förslaget är hämtat ur Barbro Wadenstens råd om vad vårdpersonal kan göra för personer i det friska åldrandets sista fas, gerotranscendens. Med rätt bemötande kan Elin nå mognad och vishet.
  • Yrke i utveckling: MAS - Stort ansvar med för lite befogenhet

    MASarna föddes med ädelreformen 1992. Från början var det oklart vad funktionen egentligen innebar. En källa till bekymmer är, enligt Jonna Karmskog, den obalans som fortfarande råder mellan ansvar och befogenheter.
  • Friskare i väntrummet

    Kan ett vackert väntrum verkligen påverka patientens förtroende för vården? Kan man till och med bli lite friskare av att se en utställning om musslor, fjädrar eller dockskåpsmöbler från 1940-talet innan man träffar sin distriktssköterska. Gunilla Olnäs tänker så. Därför lägger hon stor kraft på att skapa skönhet och harmoni i väntrummet.
  • Brett stöd vid utbrändhet

    Svår depression och sömnproblem. Hög stress, relationer som inte fungerar, barn som far illa. Vid utbrändhet kraschar livet på många fronter. Det vet psykiatrisjuksköterskan Yvonne Wallberg Andersson. Tillsammans med sina kollegor på AvenyTeamet i Helsingborg har hon byggt upp ett brett hjälpprogram, där hon leder behandling i grupper och bland annat hjälper patienter att kartlägga stressande relationsmönster och hitta copingstrategier.
  • Varför så få sjuksköterskor i ledningen?

    I en internationell jämförelse är svenska sjuksköterskor och barnmorskor framstående. Det gäller såväl inom klinisk verksamhet som inom forskning. Men det är fortfarande för få i ledande i positioner och inte heller når forskningsresultaten alltid ut i den kliniska verksamheten, säger Socialstyrelsen i en rapport till WHO.
  • Klargörande om ny forskningsetisk lag

    Sedan ett år finns det en ny forskningsetisk lag. Många vårdforskare har varit osäkra på vad den nya lagen egentligen föreskriver. Marianne Omne-Pontén reder ut begreppen.