Nr 05 årgång 2019

Omvårdnadsmagasinet är Svensk sjuksköterskeförenings populärvetenskapliga tidskrift. I artiklar och reportage skriver vi om de senaste nyheterna inom omvårdnadsforskningen och om utvecklingsarbete. Allt förpackat i en fräsch och lättillgänglig grafisk form. Upplagan är ca 60 000 exemplar och tidskriften skickas till alla Svensk sjuksköterskeförenings medlemmar.

Förutom vetenskapliga artiklar bjuder Omvårdnadsmagasinet även på reportage och artiklar som behandlar den kliniska verksamheten och aktuella omvårdnadsfrågor. I tidningen finns också information om Svensk sjuksköterskeförening och om vår verksamhet.

LEDARE

  • Hög omvårdnadskompetens krävs för säker vård

    Vi vet att högre sjuksköterskebemanning är förknippad med färre vårdskador, komplikationer och återinskrivningar, lägre dödlighet och kortare vårdtid. Detta budskap var tydligt från internationella och svenska forskare som medverkade vid Karolinska institutets seminarium Perspectives on nursing staffing.

FORSKNING

  • IVA-dagbok gör vården mer personlig

    Vid livshotande sjukdom kan vårdtiden bli turbulent för patient och anhöriga. Förloppet kan bli mer begripligt och mindre kaotiskt om anhöriga och vårdpersonal skriver dagbok för den sjuke. Det visar intensivvårdssjuksköterskan Maria Johansson i sin avhandling. Hon har själv arbetat med IVA-dagbok i 14 år, en metod som har spridit sig över världen.
  • ASIH för svårt sjuka barn

    Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) kan stärka vardagsliv och hälsa för barn i alla åldrar. Vare sig de lider av akut, långvarig eller kronisk sjukdom. Det behöver inte heller kosta mer än att vårda barnen på sjukhus. Det visar Charlotte Castors doktorsavhandling. – Men att ge hemsjukvård till barn skiljer sig från att arbeta med vuxna. För vårdpersonalen var det en stor omställning, säger hon.
  • Samarbete med förskolan fångar upp psykisk ohälsa hos små barn

    Ingen vet hur många 3-5-åringar som har psykisk ohälsa och barnhälsovården behöver hjälp att hitta dem. När föräldrar och förskola kan förmedla sin syn på barnets styrkor och svårigheter till barnhälsovården är mycket vunnet, visar Elisabet Fält i sin avhandling.
  • Hur normkritisk är din utbildning?

    När Ellinor Tengelin studerade hur studentlitteraturen för blivande sjuksköterskor var skriven upptäckte hon att normen var en vit, kristen, svensktalande student. – Så ser inte studentgruppen ut på högskolan. Därför kan sådan litteratur fungera exkluderande för dem som tillhör en annan kultur, säger Ellinor Tengelin, som lagt fram en avhandling i ämnet.
  • Hjälp till delaktighet i den psykiatriska vården

    Med hjälp av ett interaktivt webbverktyg kan patienter/brukare inom psykiatrin bli mer delaktiga i sin egen vård och de beslut som fattas. Men för att det ska fungera krävs att både patienter och personal får stöd och att de förändrar sina attityder. Det visar Katarina Grims avhandling.

PORTRÄTT

  • Hon forskar om barn med svår muskelsjukdom

    När hon utbildade sig till sjuksköterska tänkte Elin Hjorth, 34 år, att det här med barnsjukvård, det ville hon absolut inte arbeta med. Och att doktorera, det fanns inte ens i hennes tankevärld. Men nu är hon ändå här, mitt uppe i det avslutande arbetet på sin doktorsavhandling. Den som handlar om barn med spinal muskelatrofi och deras familjer. Dessutom får hon Svensk sjuksköterskeförenings doktorandstipendium för år 2019, ett stipendium på 109 000 kronor.

REPORTAGE

  • Det goda samtalet

    Många patienter menar att det viktigaste i mötet med vården är att de blir mötta med respekt, värdighet och lyssnade på. Men vad innebär det goda samtalet och kan sjuksköterskor träna sig att lyssna i den svåra situation som patienten ofta befinner sig i?
  • Inkludera även de närstående i samtalet

    Goda vårdmöten förutsätter goda samtal mellan sjuksköterskan, patienter och närstående. Men det handlar också om att sjuksköterskan är tillgänglig och medvetet inkluderar de närstående i samtalet. Det menar Anna Nygren Zotterman, universitetslektor vid Luleå tekniska universitet.
  • Lång väg till svensk legitimation

    En intensivutbildning på Sophiahemmets högskola förbereder sjuksköterskor som kommer från länder utanför EU/EES, inför kunskapsprovet som kan ge svensk legitimation. – Det är bra att utbildningen finns och samtidigt synd att det ska gå mer än fem år innan jag får jobba som sjuksköterska i Sverige, säger Khady Ndoye från Senegal som arbetat som sjuksköterska i många år.
  • Årets omvårdnadsledare

    För att fungera bra som ledare inom omvårdnad är det viktigt att ha ett nätverk kring sig, där du kan ventilera svårigheter och få råd och stöd. Det menar Magnus Flodberg som får årets ledarskapsstipendium från Svensk sjuksköterskeförening på 20 000 kr.

KRÖNIKA

  • Han sa ”I have a dream”

    Ord som vi alla känner igen att den amerikanske medborgarrättsaktivisten Martin Luther King sa i sitt tal 1963 i Washington, när han förklarade sin vision om framtiden, där vita och svarta skulle leva som jämlikar. En dröm som idag de allra flesta av oss anser som en självklarhet.