Nummer 1/2019

Den fysiska miljön påverkar strokevården

Bild till artikel: Den fysiska miljön påverkar strokevården

Vilka fysiska rum ska vi skapa inom vården för att uppnå bästa möjliga hälsa och återhämtning för patienterna och en bra arbetsmiljö för personalen? Det är en fråga som börjar bli alltmer central även om vårdmiljöforskning är ett relativt nytt område, menar Anna Anåker.

Rent konkret har hon i sin doktorsavhandling studerat den fysiska miljön vid tre nybyggda strokeenheter. Detta för att på så sätt få veta mer om det komplexa samspelet mellan den fysiska vårdmiljön och vårdprocessen. Fokus ligger på designkvaliteten hos nybyggda strokeenheter och det rör sig om en interdisciplinär forskning inom områdena omvårdnad, neurologi och arkitektur.

I sin slutsats konstaterar Anna Anåker att det centrala är att man i en evidensbaserad design för strokeenheter ser till att:
”Den fysiska miljön bör utformas för att minska inaktiviteten och upplevelsen av ensamhet, samt bidra till att det multidisciplinära teamet har optimala lokaler där de kan arbeta tillsammans”.

Men hennes studier visar en helt annan verklighet. På de nybyggda strokeenheterna vistades patienterna för det mesta på sina rum, de hade låg fysisk aktivitetsnivå och de hade färre möten med personal och anhöriga, än på den äldre strokeenheten, där det fanns både enkelrum och flerbäddsrum. Det visade sig också att det multidisciplinära teamet inte alls arbetar tillsammans i sina möten med patienterna så mycket som det är tänkt.

Om artikeln
Av Margareta Andersson
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 1/19 sid 10–13

Det här är en sammanfattning av artikeln. Den fullständiga texten finns i tidningen. Tidningen ingår i medlemskapet i Svensk sjuksköterskeförening. Du kan också prenumerera på tidningen