Efterfrågestyrda vårdtjänster hotar principen om vård efter behov

Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik och det etiska rådet inom Svensk sjuksköterskeförening lanserar gemensamt etiskt uttalande om efterfrågestyrda vårdtjänster.

Uttalande avser att ur ett sjuksköterske- och läkarprofessionsperspektiv belysa etiska problem med det ökade utbudet av efterfrågestyrda vårdtjänster, inte minst på nätet. All god vård förutsätter en samlad bedömning av sjukdomshistoria, kliniska undersökningar och eventuellt behov av vidare utredningar. Det behövs också en sammanfattande medicinskt professionell bedömning där prov-och undersökningsresultat sätts i relation till sjukdomshistoria och fynd vid den kliniska undersökningen.

– Vi ser med oro på en framväxande marknad med efterfrågestyrd vård som erbjuder provtagning och undersökning utan föregående medicinsk bedömning. Det är problematiskt när resultatet av dessa undersökningar spiller över i den offentligt finansierade sjukvården och riskerar att tränga ut mer angelägna medicinska utredningar och insatser, säger Mikael Sandlund, ordförande i SLS delegation för medicinsk etik.

Utvecklingen leder till flera etiska problem som bör uppmärksammas. Egenfinansierad och efterfrågestyrd egenscreening, provtagning och diagnostik tenderar att både belasta och utarma den offentligt finansierade sjukvården, vars uppgift är att vara tillgänglig för alla som har medicinska behov av vård.

– Det framgår tydligt av hälso- och sjukvårdslagen att svensk sjukvård ska fördelas utifrån medicinska behov och inte vara efterfrågestyrd. Den som har störst vårdbehov ska prioriteras. Screening och diagnostik behöver därför vara kostnadseffektiv och alltid sättas i relation till tillståndets svårighetsgrad, personens funktionsnivå och vilka behandlingsmöjligheter som finns, säger Mikael Sandlund. Det finns även risk för felaktigt vald och för syftet olämplig diagnostik, vilken leder till att behandling av bakomliggande allvarliga sjukdomar och tillstånd kan försenas eller missas helt eftersom en sammantagen bedömning inte gjorts av patientens hälsotillstånd.

Nu är förhoppningen att uttalandet får spridning och diskuteras bland vårdens professioner och samhället i stort.

– Det finns uppenbara etiska problem som bör uppmärksammas och diskuteras. De ekonomiska konsekvenserna måste belysas och behovet av tydlig reglering utredas. Även patienters delaktighet bör öka genom att guidas till välinformerade beslut kring provtagningar och undersökningar med vetenskaplig och etisk förankring. Detta kräver inte bara vetenskaplig kunskap och klinisk erfarenhet, utan även ett gott omdöme hos varje enskild läkare och sjuksköterska, säger Lilas Ali, ordförande Svensk sjuksköterskeförenings etiska råd.

Läs hela uttalandet: Etiskt uttalande Pdf, 165.4 kB. (Pdf, 165.4 kB)

Publiceringsdatum:

Fler artiklar