Nummer 2/2019

Jämlik vård handlar också om fördomar

Jämlik vård handlar också om fördomar

Rapport efter rapport slår fast att vården inte ges på lika villkor. Kvinnor får fortfarande sämre behandlingar än män, barn i familjer med dålig ekonomi har sämre hälsa än andra barn, väntetiderna inom cancervården är ett geografiskt lotteri. En del av detta handlar om strukturer, annat kan du som enskild sjuksköterska göra något åt. – Man kommer långt med att ta itu med sina egna stereotypa föreställningar om andra människor, säger professor Elisabeth Dahlborg. Det påverkar också vilken vård vi ger.

Många av problemen med ojämlik vård behöver lösningar på en strukturell nivå och handlar om hur vården är organiserad och hur resurserna är fördelade, men det handlar också om hur vi sjuksköterskor som individer bemöter patienterna. Vilka begränsande normer har vi och hur påverkar det den vård som patienterna får?

Det säger Elisabeth Dahlborg, som är sjuksköterska och professor vid Högskolan Väst och som sedan flera år tillbaka – både i sin forskning och i undervisningen av blivande sjuksköterskor – har fokuserat på hur man kan minska fördomar bland vårdpersonalen och göra vården mer normmedveten.

– Om man har kunskap om hur normer och värderingar påverkar mötet med patienterna ger man inte vård på ett oreflekterat sätt. Ingen vill ju medvetet behandla någon ojämlikt, säger hon.

Om artikeln
Av Sara Bergqvist Månsson
Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 2/19 sid 14–16

Det här är en sammanfattning av artikeln. Den fullständiga texten finns i tidningen. Tidningen ingår i medlemskapet i Svensk sjuksköterskeförening. Du kan också prenumerera på tidningen.