Bild från Sjuksköterskedagarna

Kvalitet i omvårdnad i centrum under Sjuksköterskedagarna

Sjuksköterskans ansvar för kvalitet i omvårdnad stod i centrum för årets upplaga av Svensk sjuksköterskeförenings konferens Sjuksköterskedagarna som ägde rum i Folkets hus, Stockholm. Det blev en lyckad konferens med drygt 800 deltagare som nätverkade och tog del av det senaste inom kvalitet i omvårdnad, kärnkompetenser, ledarskap och Magnetmodellen.

Är en gräns ett stopp eller en möjlighet? Den frågan ställdes publiken inför då konferensen inleddes med ett dramatiskt nummer ur Cirkus Cirkörs föreställning Limits, som verkligen utmanade gränserna för vad som är möjligt. Ami Hommel, Svensk sjuksköterskeförenings ordförande, anknöt i sitt inledningstal till föreställningen:

– Att tänja på gränserna, det är vad vi sjuksköterskor gör varje dag genom att tillämpa ny forskning och lösa praktiska problem. Men för att komma ännu längre i vårt kvalitetsarbete för en säker vård behöver vi samverka i team och det måste finnas ledare med omvårdnadskompetens på alla nivåer i vård och omsorg.

Kim Andersson berättade om sjukvårdens mörkaste bakgård och dess ljusaste framsida. Han belyste vikten av att ha ett gott bemötande. Ett gott bemötande förhindrar onödigt lidande, vårdskador och minskar kostnaderna. Han betonade att lyssna till patienten är ett av nyckelbegreppen för en god och säker vård.

Patientens medverkan

Inger Ekman, professor i omvårdnad, och Susanne Gustavsson, chefssjuksköterska, talade om hur delaktiga patienter kan bidra till bättre vård och omsorg.

Inger Ekman lyfte Florence Nightingale som en av föregångarna till personcentrerad vård. Då hon genom att bland annat lyssna till krigsfångarna och deras behov lyckades sänka dödligheten på militärsjukhuset i Krim från 42 procent till 2 procent. Personcentrerad vård leder till tryggare patienter, förbättrad smärtlindring och minskade komplikationer efter kirurgi. De största hindren för att tillämpa en personcentrerad vård är konservativa vanor och stereotypa attityder, att vi inom vård och omsorg tänker ”Det här gör vi redan”.

Susanne Gustavsson redogjorde för att patienter och närståendes medverkan i förbättringsarbete kan förbättra vård och omsorg på individ-, grupp- och organisationsnivå. Patienter och närstående kan identifiera förbättringsområden som inte identifieras av vårdpersonal. De har ett fokus på patientens resa eller process i stället för att se den genom organisationens struktur och kan definiera nya kvalitetsdimensioner.

Gabriel Wikström om jämlik vård

Gabriel Wikström, folkhälso- och sjukvårdsminister fokuserade i sitt inledningstal på att lyfta regeringens mål med att sluta hälsoklyftorna under en generation. För att lyckas med detta arbete anser ministern att det är av högsta vikt att lyfta arbetet med jämlik hälsa även utanför vårdens professioner och öka engagemanget och kunskapen i hela samhället. Han menade också att vi för att lyckas med detta måste bli bättre på att arbeta över stuprören och se till att det finns budgetregler som stödjer långsiktiga satsningar.

Magnetmodellen

Konferensen gästades av de amerikanska sjuksköterskorna Anita J. Meehan och Nicole Maurer. De delade med sig av den nästan 100-åriga resan deras sjukhus gjort för att certifieras som Magnetsjukhus av American Nurses Association. De berättade också om fördelarna med att arbeta vid ett Magnetcertifierat sjukhus:

  • För patienter innebär det lägre dödlighet och kortare vårdtid.
  • För sjukhusen är fördelen att de kan rekrytera sjuksköterskor som stannar.
  • För sjuksköterskor skapar det mer yrkesstolthet och förutsättningar för självständigt yrkesutövande.

 

Att vara en vara

Författaren och samhällsdebattören Stina Oscarsson försökte hitta vägar framåt och göra motstånd mot den dominerande idén att tillväxten är det som ska vara målet för vår tillvaro. Vi mäter allt utifrån vilket ekonomiskt värde det genererar. Med denna logik rättfärdigas kultur, konst och yttrandefrihet inte utifrån humanistiska argument, som att de gör livet uthärdligt eller vackert, utan utifrån att de ökar produktiviteten och bidrar till hälsa som i sin tur ökar arbetsförmågan och så vidare. Ett samhälle, där idén om ekonomisk tillväxt blir allenarådande och där bildning utbyts mot anställningsbarhet, blir ett farligt samhälle.

Vad händer den dagen medellivslängden inte ökar och tillväxten försvinner på grund av att jordens resurser är ändliga? Det är viktigt att vi funderar över detta och gör motstånd mot tillväxtens absurda logik genom poesi och konst, men framför allt och ta oss tid till reflektion och bejaka det ofullkomliga.

Svensk sjuksköterskeförenings doktorandstipendium

Maria Liljeroos belönades med Svensk sjuksköterskeförenings Doktorandstipendium på 106 000 kronor för sin forskning om hur man kan förbättra vård och omsorg för personer med hjärtsvikt – en av våra stora folksjukdomar. Forskningen har ett banbrytande familjeperspektiv på hur man kan stödja patienter och närstående som får allt större ansvar för vård och behandling i det egna hemmet.
Läs mer om Doktorandstipendiet

Pris för bästa postrar

Efter föreläsningen delades priset för bästa vetenskapliga poster ut till Høgskolen i Østfold för postern ”Personcentrerad vårds betydelse för patienternas upplevelse av vårdkvaliteten – en interventionsstudie”.
Priset för bästa utvecklingsposter gick till Karolinska universitetssjukhuset för deras poster ”Barn som närstående på neurointensiven förbättringsarbete 2015–2016”.

Sjuksköterskedagarna 2018

Ami Hommel lyfte vikten av yrkesstolthet i sitt avslutningstal:
– Alla som har deltagit. Ni är jättebra. Ta med er kunskapen från konferensen hem och använd era nya och gamla nätverk för att göra en förbättring. Tack till alla medverkande, deltagare och utställare. Välkomna åter 2018 då nästa konferens kommer att hållas med temat etik.

Presentationer från Sjuksköterskedagarna 2016

Agneta Sandberg
Omhändertagande vid blåsdysfunktion - kunskap och arbetsmaterial

Anna Rönnhede
Skolsköterskans sociala uppdrag, finns det?

Catrin Björvell
Att använda en klassifikation för omvårdnadsdiagnostik och omvårdnads åtgärder i klinisk verksamhet (ICNP)

Eva Granvik 
Kvalitetsregister för personer med demenssjukdom ger struktur och ökad kompetens

Inger Jansson, Olga Valkova & Petra Näslund
Studenter utvecklar vården med stöd av kvalitetsregister

Johan Fischier
Sjuksköterskan som innovatör - exemplet med den virtuella mottagningen diabetesdialog

Julia Olsson & Caroline Jörnebrant
Patienten - vårdteamet blir komplett

Kim Andersson
Så kan det gå - en berättelse om bemötande i vården

Susanne Gustavsson
Tillsammans gör vi skillnad - patienten som medförbättrare 

Ylva Fredholm Ståhl
Läromodeller om kvalitetsregister i vårdutbildningarna - till gagn för vårdens förbättringsarbete. Ett samverkansprojekt mellan lärosäten, vårdgivare och registercentra