Rapport från Riksforum 2018

Den årliga konferensen Riksforum för sjuksköterskor inom äldrevård ägde rum 13–14 september och ett hundratal deltagare lät sig inspireras av temat God omvårdnad. Engagemanget var stort när föreläsningar kring aktuella omvårdnadsområden varvades med intensivt mingel med deltagande utställare och sjuksköterskekollegor från hela landet.

Moderator Kristina Iritz Hedberg välkomnade deltagare och utställare och inledde konferensen med nyheten att Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldrevård slås samman med det nationella nätverket för demenssjuksköterskor och därmed bildar en större och starkare riksförening med nytt namn: Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård. Ing-Marie Moegelin från Svensk sjuksköterskeförening, som inledde dag två, betonade att riksföreningar och sektioner är ryggraden i Svensk sjuksköterskeförening. Omvårdnad i partnerskap med patienten, kontinuitet och helhetssyn, behovet av fler specialistsjuksköterskor och området vård av äldre i sjuksköterskeutbildningen är några av de många frågor som Svensk sjuksköterskeförening driver. Den pågående kommunikationsinsatsen ”Svensk sjukvård behöver omvårdnad” betonar kunskapsbaserad omvårdnad och sjuksköterskans omvårdnadskompetens.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom omfattar både hälso- och sjukvården och socialtjänsten och är en gemensam plattform för rekommendationer med personcentrering som grund. Wilhelmina Hoffman guidade åhörarna i demensresan och poängterade bl.a. vikten av att göra hembesök vid utredning och att regelbundet följa upp funktion och symtom. Hon berättade också bland annat om stödverktyg i arbetet med personer med intellektuell funktionsnedsättning och demenssjukdom, om nollvisionen för tvång i demensvården och om Unganhörig.se, en webbplats för unga anhöriga till personer med demenssjukdom. Omkring 8 000 personer i Sverige under 65 år har en demensdiagnos.

Den något ögonbrynshöjande titeln ”Fem strategier för bemötande av busiga vårdtagare” behövde föreläsaren Ola Polmé förklara för moderatorn: En upplevelse av betydelselöshet och önskan att bli sedd kan orsaka busighet hos alla människor. Hos personer som flyttat från sin hemmiljö till särskilt boende kan detta yttra sig som utmanade beteende, vilket i sin tur kan leda till konflikter. Ola Polmé beskrev sina strategier för smart bemötande, bl.a. bekräftelse och undvikande av skambeläggande, och betonade att god vård och arbetsmiljö hänger ihop. Arbetsmiljön påverkar personalens beteende. Jämförelsen med flyget var talande: Hur skulle flygpassagerare må och bete sig om kabinpersonalen stressade omkring, snäste åt varandra och kanske till och med högljutt klagade på piloten?

Forskning är viktig för ökad kunskap och nya verktyg, vilket Mia Berglund, Catharina Gillsjö och Cecilia Åberg visade när de presenterade ett forskningsprojekt som lett fram till verktyget KRAFT, för systematiska, reflekterade samtal mellan vårdtagare och vårdgivare. Att se hela människan och i partnerskap ta sig tid att verkligen lyssna på personen är en viktig faktor i den personcentrerade vården. Även vid långvarig sjukdom kan det finnas mening och glädje i livet. Studien har visat att strukturerade, goda samtal både kan lindra symtom och öka välbefinnande, genom att den egna förmågan att bemästra sin situation stärks.

Margareta Grauers levererade sin expertkunskap kring rön och metoder inom sårbehandling: Förebyggande insatser, rengöringsmetoder och förbandsmaterial, främjande och hämmande sårläkningsfaktorer och betoning på det allra viktigaste, nämligen diagnosen. Åhörarna fick hennes mantra ordentligt inpräntat: Målet ska vara att behandla orsaken till såret för att läka det - om vi bara lägger på förband behandlar vi ingenting.

Den första konferensdagen avslutades med trevligt kvällsmingel, och det var nog inte bara undertecknad som tillbringade en del av kvällen med att sortera informationsmaterial och tankar kring dagens alla viktiga intryck.

Dag två startade med tidigare nämnda inledning av Svensk sjuksköterskeförening. Därefter kastades konferensdeltagarna in i det svåra ämnet samvetsstress, som avhandlades på ett påtagligt underhållande sätt av Eva Styrwoldt och Monica Lundqvist. Att ständigt möta människor i kris och lidande, och dessutom göra det i en miljö där det kan vara svårt att hinna äta och gå på toaletten, kan leda till utmattning. Föreläsningen belyste problematiken kring samvetsstress och utmattning och gav en introduktion till begreppet compassion. Samvetsstress botas inte enbart genom ett djupt andetag. Compassion är ett förhållningssätt som innebär både empati och handling och som kan ge verktyg och en inre trygghet som motverkar utvecklingen av utmattning.

Gunilla Matheny bjöd friskt på sig själv när hon som sista föreläsare berättade om teamarbete, fungerande team och team som går åt skogen. Samverkan i team är en av vårdens sex viktiga kärnkompetenser. Hur skapar vi fungerande team? Varför är det så viktigt att ha ett gemensamt mål? Och hur kan jag bidra till att hjälpa eller stjälpa i teamet? Något som hälso- och sjukvården dessutom behöver jobba mer med är att få med patienter och anhöriga som likvärdiga medlemmar i teamet. Gunilla Matheny förmedlade tips och lät även åhörarna reflektera en hel del. Ett av många tips som undertecknad tar med sig är att aldrig fatta beslut vid sittande bord. Låt alltid gruppen fundera och sova på saken. Då ökar möjligheten att alla i teamet kommer till tals.

Riksforums tipspromenad med frågor från deltagande utställare genererade en rejäl bunt svarsblanketter och innan konferensen avslutades delades priser ut, bl.a. ett antal böcker och två platser till en sårkonferens 2019. Sammantaget är undertecknads intryck av Riksforum 2018: Hög energi, många intryck, mycket ny kunskap och många möten mellan nya och gamla bekanta i sjuksköterskevärlden.

Medverkande föreläsare vid Riksforum 2018

Moderator

Kristina Iritz Hedberg, ordförande i Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård

Föreläsare

Wilhelmina Hoffman, geriatriker, rektor och chef för Silviahemmet, chef för Svenskt Demenscentrum

Ola Polmé, leg. sjuksköterska och demensvårdsutvecklare, författare och innovatör

Mia Berglund, leg. sjuksköterska och docent i omvårdnad vid Högskolan i Skövde

Catharina Gillsjö, leg. sjuksköterska, distriktssköterska, family nurse practitioner, fil.dr. i omvårdnad och universitetslektor vid Högskolan i Skövde

Cecilia Åberg, leg. sjuksköterska, distriktssköterska, fil. mag. i omvårdnad och adjunkt vid Högskolan i Skövde, doktorand vid Forskarskolan Hälsa och Välfärd, Jönköping University

Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska, Årets sjuksköterska 2004

Ing-Marie Moegelin, leg. sjuksköterska, sakkunnig i utbildnings- och äldrefrågor, Svensk sjuksköterskeförening

Ewa Styrwoldt, anestesisjuksköterska och ambulanssjuksköterska, fil. mag. i omvårdnad

Monica Lundqvist, leg. psykoterapeut (KBT) och socionom

Gunilla Matheny, distriktssköterska med specialisering på vård i livets slutskede, författare, pedagog, expert på anhörigstöd och utryckande konstterapeut